Det finns hopp för svensk film!

Att svensk film i år ses av rekordfå har skapat en djup kris. För vad är väl en svensk film på bio? Den kan ju vara tråkig och trist och...alldeles underbar. Här intill listar GP:s filmkritiker sina favoriter under decenniet som gått.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Samtidigt som svensk film uppmärksammas internationellt, och vinner tunga priser på prestigefyllda festivaler, skakas den av sin allvarligaste kris på decennier: publiken sviker.

Under årets första nio månader var andelen biobesökare som valde en svensk film på bio nere på rekordlåga 10 procent, enligt siffror från Filmägarnas kontrollbyrå. Förra årets var motsvarande siffra drygt 16 procent, redan den betänkligt låg. Innan dess var genomsnittet för den svenska marknadsandelen under tjugo års tid betydligt högre: 21,5 procent.

LÄS MER:Decenniets bästa svenska filmer enligt GP:s kritiker

Att Filmstaden (tidigare SF Bio) har en monopolliknande ställning på den svenska biografmarknaden bidrar till situationen. Trots att svenska art-housefilmer har gott rykte ute i världen får de inte alltid så bra förutsättningar när det kommer till biografvisning.

ANNONS

För att analysera läget har Filminstitutet tagit fram rapporten"Varför når inte svensk film en större publik?”. Även här påpekas att den bristande konkurrensen på biografmarknaden leder till en ökad kamp om visningstider och sämre möjligheter för filmerna att hitta sin publik innan de snabbt plockats bort från repertoaren.

När VD:n för Filminstitutets VD Anna Serner kommenterade rapporten i en intervju, orsakade hon ett ramaskri i branschen: "Fram till nu har vi försökt säkerställa en bred repertoar av titlar på biograferna. Jag är inte säker på att vi kan ta det uppdraget längre. Vi måste, tillsammans med branschen, börja titta på vad publiken faktiskt köper biobiljetter till."

Många tolkade uttalandet som att Filminstitutet tänkte göra ett avsteg från den filmpolitiska visionen att svensk film ska ha ”hög kvalitet och uppvisa sådan bredd och mångfald av berättelser att den angår alla”.

Anna Serner fick pudla, och betona att Filminstitutet inte alls har tänkt att svika sitt breda uppdrag.

Orosmolnen är mörka, och det finns behov av en radikal förändring inom branschen.

Svensk film har ändå stor potential att vara banbrytande, originell, nyskapande, nyanserad och spännande bara den får en chans. Att debutanter många gånger skapar rent lysande film framgår av våra listor här intill: där Anna Odell trängs med Lisa Aschan, Peter Grönlund, Malik Bendjelloul, Amanda Kernell, Johannes Nyholm, Babak Najafi, Lisa Langseth, Magnus von Horn, duon Pella Kågerman och Hugo Lilja, och Gabriela Pichler.

ANNONS

LÄS MER:Aniara ett rymdepos värdig internationell framgång

Så låt fler nya röster få en chans att komma fram!

ANNONS