Jim från ”Gift vid första ögonkastet”.
Jim från ”Gift vid första ögonkastet”. Bild: SVT

Nina Morby: GVFÖ-Jim får mig att sakna kanskemännens kyla

Man vill bli älskad, i brist därpå ghostad. Vad som helst är i alla fall bättre än att bli kvävd av bekräftelse. För Jim och Linnea fortsätter relationen vara ett exempel på att kanskemännen vinner över de som gör alla rätt, skriver Nina Morby.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS

Midsommarafton har kommit och gått. Horder av barn har dansat runt en grästäckt fallos. En äldre släkting har stämt in i en snapsvisa lite för högt. Någon har satt en sillbit i halsen och återfått glädjen till livet. Allt i sin ordning.

Avsnitt nummer sex av “Gift vid första ögonkastet” befinner sig i ett diffust gränsland mellan midsommaraftonens bakfylla och förberedelserna inför den stundande parhelgen, som i år sker i form av en husvagnssemester i Lidköping. Återigen, man måste ge GVFÖ-produktionen beröm för deras ambitiösa representation av landets småstäder.

För Emmy och Mattias rullar relationen på som en trogen folkvagn. Av experterna har de fått i uppgift att skriva ett brev till tidigare versioner av sig själva. Mattias skriver brev till sitt yngre, blyga jag och Emmy till ett jag som är ledsen för att hon inte prioriteras av sin pappa.

ANNONS

Det blir ett fint och känslosamt möte, som avslutas abrupt när Mattias mobil ringer från ett annat rum och han går dit för att svara. Emmy blir ledsen och Mattias inser att det var klumpigt gjort. Efter ett kort motorstopp verkar de dock vara på banan igen, antagligen för att Mattias är “ganska sexig när han kör bil”.

Över till Rosanna och Christoffer, tillika kultursidornas (och mitt eget) nya favoritpar. De utgör ett otroligt exempel på hur känslor kan växa fram och att allt inte är kört för att förälskelsen inte är omedelbar. Efter några dagar bland sandstränderna på Santorini är Christoffer “definitivt kär i Rosanna”, och hans fru verkar ha insjuknat i samma tillstånd.

De tjafsar om städvanor och vad man egentligen ska använda för att rengöra toaletten varpå Christoffer undrar om han kanske är för “anal” för Rosannas röriga personlighet. I ärlighetens namn oroar det mig inte det minsta. Sättet de tittar på varandra säger redan allt.

Ingen vill såklart bli ratad av sin dejt, men ännu mindre vill man känna sig kvävd.

För Anastasia och Torsten är resan betydligt mer instabil, vilket illustreras när Torsten frågar hur mycket man egentligen ska jobba på en relation och hur mycket som ska komma naturligt. Svaret är nog att det inte ska vara fullt så här svårt att tycka om varandra.

ANNONS

Paret tycks ha fastnat i en bitterhet över sakernas tillstånd vilket skapat en obehagligt formell stämning. Den undertryckta ilskan riktigt pyser ut ur öronen på dem och i nuläget vill man mest ge dem varsin enkelbiljett tillbaks till deras respektive hemstäder. Varken naturen eller det gemensamma sci-fi-intresset lär kunna rädda dem. Inte heller Anastasias ingenjörsfetisch.

Nu över till säsongens hittills mest intressanta par: Jim och Linnea. De har bestämt sig för att vara ifrån varandra några dagar, vilket Jim meddelar med sorgtung röst medan Linneas ögon lyser av lättnad. I det här läget är det uppenbart hos vem makten ligger.

Visst skulle man kunna hävda att Jim gjort alla rätt. Han har kommunicerat sina känslor, visat sin genuina uppskattning och bekräftat Linneas minsta lilla cellförnyelse. På många vis är han en motpol till vad alla kvinnor påstår att de absolut inte vill ha: En kylig och patologiskt luddig kanskeman som ghostar dem efter femte dejten och sedan skickar ett ”vaken?” en natt sju månader senare.

Problemet är bara att de, alltså kvinnorna, ljuger. Halvt, i alla fall. Ingen vill såklart bli ratad av sin dejt, men ännu mindre vill man känna sig kvävd. Det är en oerhört delikat balansgång som i sällsynta fall helt enkelt bara funkar för att två personer vill ha varandra lika mycket. Sådan tur har inte Jim och Linnea.

ANNONS

Men man kan inte klandra Jim. När han fått vara ifrån Linnea i några dagar och reflekterat över allt inser han hur illa experimentet gjort honom mentalt. Han har blivit självutplånande och bekräftelsesökande på ett sätt han inte känner igen.

Med Linneas tilltagande känslor av att inte kunna andas ser det hela väldigt mörkt ut. Det är synd, i ett annat universum hade de kunnat passa bra ihop.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Därför är årets säsong så tråkig

LÄS MER:Sjukhusbesök och bakfylla under parens bröllopsresor

LÄS MER:Pök och stök när paren flyttar ihop

Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS