Hynek Pallas: Historieförfalskning är farligare än n-ordet

Att BTJ vägrar recensera Emanuel Blumes ”Nagriljärerna” på grund av att han skriver n-ordet riskerar bidra till självcensur bland författare. Historien är varken enkel, vacker och tillrättalagd – och bör berättas därefter, skriver Hynek Pallas.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Nyligen färdigställde ungdomsboksförfattaren Emanuel Blume sin andra roman, ”Nagriljärerna”. Hans tidigare bok hade fått recensioner av BTJ, Bibliotekstjänst. Det är en privatägd tjänst, men lektörernas recensioner och rekommendationer kan avgöra för inköpen till svenska bibliotek. Och därmed är de viktigare för små förlag, som Blumes, än för förlagsjättarna som kan räkna med recensioner i dagspressen.

När Blumes förlag hörde av sig till BTJ om varför man inte hade recenserat ”Nagriljärerna” fick de veta att romanen inte ansågs lämplig – på grund av att n-ordet förekommer i den.

”Nagriljärerna” utspelar sig 1993. Av de korta utdrag jag har läst, utdragen där n-ordet förekommer vid tre tillfällen, går det snabbt att sluta sig till det tidsmarkerande sammanhanget. Gymnasister suger på Lucky Strike-cigg, hyr videokassetter och en av dem – till omgivningens uppenbara olustkänslor – envisas med att använda n-ordet.

ANNONS

Jag var själv sistaårsgymnasist det året och kan intyga att det hela är väl fångat. Vi levde i ett samhälle där man hyrde VHS-filmer och där ”folkhemsrasistiska” inslag fanns kvar i språk och kultur. Vi – medelklassbarn som tyckte vi var bildade – skruvade då besvärat på oss, precis som personerna i ”Nagriljärerna”. Samtidigt växte rasistiska våldsdåd och organiserad rasism i Sverige. Sverigedemokraterna arrangerade bokbål med judisk litteratur.

Men det som kan te sig som oskyldiga, moderna förbättringar ändrar i själva verket på historien. Vad BTJ-lektören uttrycker när de anser att själva n-ordet inte är ”legitimt” eller ”i linje med förmedlingsuppdrag på bibliotek” är detsamma som så kallade ”sensitivity readers” på sistone har gjort i England, där de retuscherat Agatha Christies böcker och Ian Flemings James Bond-serie. Där har man i känslighetens namn systematiskt ändrat på uttryck kring ras och kön som anses förlegade. Man har även ändrat begrepp som “natives” till “locals”.

I samma stund som dessa lösryckta ord – exempelvis negerboll – stämplas som illegitima i sig så omvandlas de per definition till rasism eller sexism. De blir oanvändbara oavsett författarens syfte.

Christie skrev när England var ett imperium, med de skavanker den synen på världen kom med. James Bonds själva tillkomst är fantomsmärta och nostalgi över det förlorade imperiet. Bänder man loss misogyni och rasism från Bond, då lossar man också agenten – som ju är i hennes majestäts hemliga tjänst – från imperiet.

ANNONS

Vilket är ren historieförfalskning.

Gemensamt för händelserna i London och på Tjörn är att de raderar historiens och människans skavanker. I samma stund som dessa lösryckta ord – exempelvis negerboll – stämplas som illegitima i sig så omvandlas de per definition till rasism eller sexism. De blir oanvändbara oavsett författarens syfte.

Om grindväktare som Bibliotekstjänst sätter den här stämpeln får det andra effekter, av självcensur. Författare lär tänka både en och tre gånger innan de riskerar att få sin bok stoppad från inköp till svenska bibliotek. Nya engelska författare har heller inte missuppfattat de signaler som pågående känslighetsförändringar av historien sänder.

Att BTJ efter att GP:s journalist ringt upp genast pudlar i fallet Blume – och det rejält – är därför inte oviktigt i sammanhanget. Särskilt som marknadschefen påpekar aspekten av ord som tidsmarkör. För om deras lektörer dövörat behandlar ord – oaktat tydligt kommenterade historiska sammanhang – som illegitima, då är det dåliga nyheter för läsare, författare och samhälle. Något som kräver seriösa diskussioner om vad som ska styra inköpen till svenska bibliotek.

Historien är inte vacker, enkel och tillrättalagd. Själv ser jag gärna att svenska författare fortsätter att gestalta den mylla vi levde i. Och hur den medan vi skruvade besvärat på oss över n-ordet var frodig nog att fostra ett gigantiskt parti med rötter i nazismen.

ANNONS

För det är inte orden i sig som är farliga – det är den okunniga människa som aldrig får möjlighet att lära av historien.

Läs mer i GP Kultur:

LÄS MER:Använde n-ordet – då skrotades recensionen av Emanuels bok

LÄS MER:Märkligt av SVT att gömma dokumentär om brittisk rasism

LÄS MER:Medan Europa brinner skriver ni om Tinder

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS