När branschorganisationen Ifpi på tisdagen presenterade årslistan för Sverigetoppen, där fysisk försäljning och strömning slås ihop, var den medelålders, svenska musiken i princip utraderad från topplistan.
Victor Leksell och Yasin har tagit över medan Ulf Lundell och Håkan Hellström är fullständigt omkörda.
Torslanda-sonen Leksell är ett fenomen med ”Svag” som årets största låt, han toppar även albumlistan med ”Fånga mig när jag faller”. Och det trots att Leksell i princip tackat nej till intervjuer. Yasin får mycket medial uppmärksamhet, men lyssnarna hade han redan innan nyhetsrubrikerna och kulturdebatten.
LÄS MER:De strömmade konserterna blir kvar även efter pandemin
LÄS MER:Ulf Lundells alla album - från sämst till bäst
I skuggan sladdar alltså de som för inte så länge sedan var trygga framgångslok. Skribenten och branschprofilen Lars Nylin uppmärksammade detta i en text på Facebook och noterade att äldre svenska artister som sjunger på svenska tappat dramatiskt under 2020. Inlägget fick mängder av kommentarer från andra verksamma inom svensk musikbransch, teorierna var många.
Det enkla svaret är att unga lyssnar mer på musik än vad medelålders människor gör. Men så har det alltid varit och det förklarar inte en förändring där, enligt Nylins beräkningar, ”500 000 streams på ett år blivit 50 000 för helt jämförbara låtar från samma artister”.
Andra förklaringar är att Spotify sedan en tid tillbaka satsar hårt på att styra lyssnarna mot poddar, på kanske framförallt den ”äldre” musikens bekostnad. En annan att när många i medelåldern jobbar hemma försvinner pendel-lyssnandet.
LÄS MER:Här är Johan Lindqvist 20 bästa album 2020
LÄS MER:Jocke Åhlund: ”Håkan kom upp med en massa sjuka idéer”
Det är också värt att notera att artister som Leksell och Yasin inte alls tycks påverkas av att livemusiken ligger nere. Det gör däremot exempelvis Miriam Bryant och Veronica Maggio. Och definitivt Håkan Hellström. Det är egentligen otroligt att Hellström, som skulle fyllt fyra Ullevi i somras, i praktiken totalfloppade med senaste skivan ”Rampljus”. Den återfinns på plats 96 av mest sålda och spelade album 2020. På singellistans topp 100 saknas han helt.
Håkan Hellström har uppenbarligen blivit en artist där fansen föredrar de gamla låtarna och vill se honom på Ullevi sådär vart fjärde år. Och köpa vinylen. Där ligger albumet tvåa på årslistan, men volymerna är rimligen inte direkt enorma.
Veteranen Ulf Lundell är ett ännu tydligare exempel. Han uppmärksammas flitigt på kultursidor och i SVT, men med en inställd sommarturné passerade rosade albumet ”Telegram” obemärkt och måste rimligen vara en ren förlustaffär.
Generationsskiften sker oundvikligen. Men det är också tydligt att Spotify mer eller mindre struntar i de äldre artisterna. När Spotify i högre grad förlitar sig på trubbiga algoritmer och betalda samarbeten samtidigt som man tagit bort redaktörer som specialdesignar listor för utvalda målgrupper styrs lyssningen till låtar som redan har viral fart med hjälp av andra plattformar.
Jag har egentligen inga problem med det men tycker samtidigt att Spotify borde ha en lite annan syn på sina kunder. Jämfört med Apple och Tidal ligger man efter när det gäller spellistor sammansatta av kunniga redaktörer.
Utbudet på Spotify är som alla vet enormt. Men också i praktiken ”undangömt”. När inte ens Håkan Hellström når fram är det uppenbart att tjänsten inte är i närheten av att ta tillvara på sin potential.
Så i stället för att kasta seniorerna, såväl artister som kunder, under bussen borde Spotify ge dem kärlek, det skulle alla vinna på.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
