”Den hemliga historien” – Donna Tartt
Sommaren är hedonismens årstid. I ”Den hemliga historien” av Donna Tartt förlorar sig några studenter på ett amerikanskt collage i Dionysos lära, och inte helt oväntat spårar det hela ur totalt. Boken som populariserade begreppet dark academia har allt: spänning, komplexa karaktärer, grekisk mytologi och mord. Det finns en anledning till att den trendar på Tiktok trettio år efter att den gavs ut.
”Norwegian Wood” – Haruki Murakami
Om böcker kunde delas in i årstider hade ”Norwegian Wood” varit slutet av en regnig sommar. Den stillsamma och melankoliska berättelsen om två älskare är litteraturens motsvarighet för när naturen är vacker utan att kräva ens omedelbara uppmärksamhet. Som alltid med Murakamis böcker är det språket som hänför, och sinnestillståndet det framkallar. Som ett juliregn för själen.
”Rich boy” – Caroline Ringskog Ferrada-Noli
Sommaren kan också vara en hemsk tid att vara människa i. Stressen över att fånga dagen, solen som gör smutsen synbar, ledigheten som blottlägger problem som annars göms i vardagslivets åtaganden. I Caroline Ringskog Ferrada-Nolis andra roman ”Rich boy”, om tre generationers kvinnoliv, går eländet och värmen hand i hand. Jag läste den och började genast sakna mörkret.
Nina Morby
”Anna Karenina” – Leo Tolstoj
Det är kanske ingen som har det så längre i dessa tider, men för de få lyckliga som har sommaren framför sig som en oas av tid och leda är en lång, rysk klassiker perfekt för både stranden och soffan om det regnar. Tolstojs Anna Karenina är verkligen ”slow culture” och en odödlig kärleksroman om passion, kvinnlig frigörelse och en hel del ryskt lantbruk.
”Den ensamma staden” – Olivia Laing
Den här essäboken är en av de böcker jag rekommenderar till alla. Vi romantiserar gärna sommaren i city men att vara kvar i stan kan vara en lika håglös som härlig tillvaro. Amerikanska Olivia Laing behandlar mästerligt detta i sin bok, och skriver om staden som ett tillstånd, om stor ensamhet och hur konsten kan lindra en fördriven själ.
”Bonjour tristesse” – Françoise Sagan
Det går inte att nämna sommarböcker utan den franska sommarlovsberättelsen ”Bonjour tristesse”. 17-åriga Cécile spenderar några heta månader på Rivieran tillsammans med sin pappa ‒ och pappans blivande fru som Cécile helst vill bli av med. Att läsa är att resa, heter en tröttsam slogan, men Sagans roman är faktiskt vid varje omläsning ett sätt att komma till Rivierans soliga stränder när Sverige känns grått.
Esther Arndtzén
”Tysk höst” – Stig Dagerman
Det mesta har sagts om Stig Dagermans klassiska efterkrigsskildring av Tyskland. Allt från att den förminskar ansvaret för nazisternas grymheter till hur den blottlägger hyckleriet i att kräva den hungrige på en politisk analys. Klart är i vilket fall att Dagerman på ett verkligt speciellt vis lyckas skildra smutsen, utsattheten och apatin som präglade Tyskland efter kriget.
”Köttets tid” – Lina Wolff
Samtliga av Lina Wolffs böcker (de har vissa likheter) skulle göra susen om de fann sin väg ner i resväskan. Om blott en ska väljas vore det givna valet Augustprisade ”De polyglotta älskarna”, men jag slår hellre ett slag för ”Köttets tid”. Visst, perspektiven är färre och karaktärerna yxigare, men tempot och galenskaperna kompenserar gott och väl. Perfekt för charterresan till Spanien.
”Systrarna” – Jonas Hassen Khemiri
Är du en Evelyn? Eller kanske en Anastasia? I höstas blev de mytomspunna systrarna i Jonas Hassen Khemiris roman plötsligt till samtal i lunchrum och i barer som vore de med i ”Gift vid första ögonkastet”. Det är imponerande, men än mer glädjande är det så tilltalande språket med de långa och graciösa meningarna. Har du inte gett dig på ”Systrarna” är det nog dags nu. Och oroa dig inte över längden, här finns tydliga bladvändaregenskaper.
Carl P Moberg
”Shuggie Bain” – Douglas Stuart
Ok, jag har en dragning till brittiska eländesskildringar av Thatchers 80-tal. Där finns ett slags ursinne och en speciell råhet som fascinerar men inte sällan också en speciellt sorts brutal men ändå lakonisk humor. Och de känns nästan alltid så det svider i mage, hjärta och tårkanaler. Det är svårt att hitta något bättre i genren än Douglas Stuarts hyllade debutroman om Shuggie Bain, hans mamma Agnes och hur de lyfter varandra genom livet i ett trasigt Glasgow och en söndrig familj.
”One night in Turin” – Pete Davies
Den har kallats tidernas bästa bok om fotboll och visst är det unik läsning när Pete Davies under nio månader rapporterar från insidan av det engelska herrlandslaget med en dramaturgisk höjdpunkt i semifinalen mot Västtyskland i VM i Italien 1990. Det var en kväll som förändrade engelsk fotboll för alltid, men Davies berättar om så mycket mer än så. Utmärkt läsning nu när ett helt annat slags engelskt fotbollslag återigen gått långt i ett mästerskap. Bonuslyssning finns i form av senaste poddavsnitten av ”When we were kings” som handlar om Paul Gascoigne.
”Bli min” – Richard Ford
Filip och Fredriks ”Den sista resan” är årets mest framgångsrika svenska film. Men läs för all del också den femte delen i Richard Fords serie om Frank Bascombe. Huvudpersonen har hunnit passera 70 år och tar sin ALS-sjuke son på det som antas vara en sista roadtrip till Mount Rushmore. Det är förstås bara en något grovhuggen ram när Richard Ford med bibehållen varsam humor och krispig detaljrikedom resonerar kring vad som egentligen är viktigt i livet. Kärnfrågan som kanske, eller kanske inte, kan få ett svar är om lyckan kan mätas. Och vad är i så fall ett lyckligt liv? För mig och för dig.
Johan Lindqvist
Läs mer i GP Kultur:
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
