”Haralds mamma” av Johanna Frid (April, Albert Bonniers Förlag)
Vi var många som älskade Johanna Frids autofiktiva debut ”Nora eller Brinn Oslo brinn” (2018), tack vare dess ärliga skildring av extrem svartsjuka. Förväntningarna på författarens nya roman är därför mycket höga. I ”Haralds mamma” bryter en rad konflikter ut mellan svärmor och svärdotter när de båda befinner sig i väntrummet på en flygplats. Vi anar oidipuskomplex och spännande familjeintriger.
”När ingen lyssnar” av Diamant Salihu (April, Mondial)
Diamants Salihus prisade debut ”Tills alla dör” (2021) gav en unik inblick i de kriminella nätverkens inre liv. I uppföljaren ”När ingen lyssnar” ger kriminalreportern en fördjupad bild av ett av vår tids mest akuta samhällsproblem. Denna gång genom att skildra beslutsfattarna i de kriminella gängen, och hur allt förändrades när polisen knäckte den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat.
”Inte som lamm till slakt : Judiskt motstånd under Förintelsen” av Kenneth Hermele (Januari, Ordfront)
Förintelsen är en av 1900-talets katastrofer som gång på gång får en att ställa frågan ”Hur kunde det ske?” Att det fanns ett judiskt motstånd mot nazisterna säger sig självt, men det talas sällan om, och hur såg det ut? Detta handlar Kenneth Hermeles nya bok ”Inte som lamm till slakt : Judiskt motstånd under Förintelsen” som nu kommer ut på Ordfront. Enligt dem har författaren ”grävt fram en helt okänd historia som går tvärt emot myten om judars passivitet.” Det låter onekligen som ett viktigt historiskt korrektiv.
”Blomsterdalen” av Niviaq Korneliussen (April, Norstedts)
Den efterlängtade översättningen av Niviaq Korneliussens ”Blomsterdalen” ges nu ut på svenska, överförd till svenska av Johanne Lykke Holm. Boken belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2021 för sin skildring av det postkoloniala Grönland, där självmord är en alldeles för vanlig dödsorsak.
”Ensam ung kvinna söker” av Iris Hautaniemi (Februari, Kaunitz-Olsson)
Strax efter att hon blivit brutalt dumpad skrev debutanten Iris Hautaniemi denna självbiografiska serieroman om en tjej som blir besatt av en kille hon träffar på nätet. Handlingen är långt ifrån unik, men för alla oss som älskade Ester Erikssons ”Jag, Esters rester” (2017) och Agnes Jakobssons ”Psycho Girl” (2018) är det inget större problem. Seriealbum om desperata och kärlekskranka tjejer kan aldrig bli för många.
”Det röda är det gränslösa” av Judith Kiros (Mars, Bonniers)
I Judith Kiros nya diktbok ”Det röda är det gränslösa” utgår hon från den medeltida anakoreten Julian av Norwich (anakoreter är nunnor som levde inmurade utan att träffa någon) och dennes uppenbarelser. Boken ska bestå av egna uppenbarelser om ”de döda, Försäkringskassan, tabletterna läkaren skriver ut, om längtan och om att redan befinna sig under jorden.”
”När bror dör” av Emilia Aalto (Februari, Wahlström & Widstrand)
”När bror dör” är debutanten Emilia Aaltos prosalyriska kärleksförklaring till sin tragiskt bortgångne bror, likväl som det är en anklagelseakt mot den decentraliserade vård som dagligen låter människor falla mellan stolarna. Aalto är född och uppväxt i Göteborg, där även boken utspelar sig.
"Jävla karlar” av Andrev Walden (April, Bokförlaget Polaris)
Andrev Waldens romandebut skildrar ett Norrköping i spillrorna av 68-rörelsen, där sjuåriga Andrev får en ny pappa om året och ser mamman stå under köksfläkten och gräma sig över odugliga män. ”Jävla karlar” känns både pigg och härligt nostalgisk, även om den stilistiskt begåvade DN-krönikören hade kunnat skriva en bok om rengöringsmedel och ändå lockat till läsning.
”Nattvarelser” av Leila Mottley (Februari, Norstedts)
När Kiaras mamma hamnar på rehab blir hon tvungen att ta sin överlevnad i egna händer. Desperationen för hennes ut på nattens gator och leder till handlingar hon aldrig trodde sig kunna utföra. Leila Mottleys debutroman ”Nattvarelser” har hyllats stort i hemlandet USA. Nu ges den ut på svenska i översättning av Amanda Svensson.
"Det tredje riket” av Karl Ove Knausgård (Mars, Norstedts)
En av vår tids största författare utkommer med tredje delen i serien som inleddes med ”Morgonstjärnan” (2021), och följdes av ”Vargarna från evighetens skog” (2022). ”Det tredje riket” handlar om det som vi inte förstår, i en värld där de mörka krafterna fått fritt spelrum.
”Märket” av Fríða Ísberg (Februari, Norstedts)
Ny teknologi har skapat ett slags empatitest som kan avgöra en persons förmåga till medkänsla eller brist på moral. Snart ska en folkomröstning avgöra om denna märkning ska bli obligatorisk. Den isländska författaren Fríða Ísberg nominerades till Nordiska Rådet litteraturpris 2020. Romandebuten ”Märket” undersöker vad individens frihet är värd i relation till lojalitet med majoriteten, och har redan sålts till tiotalet länder.
”Medborgarna” av Henrik Bromander (Februari, Weyler)
Henrik Bromander är som ett eget prosa-universum med sin krassa humor och isande porträtt. I hans nya novellsamling ”Medborgarna” känns det självklart att det finns en novell med temat ”Två småländska heroinister reser till Göteborg för att reglera en skuld”. Det är den här typen av berättelser Sverige behöver. Tror vi.
”Bröllopspogromen - En ukrainsk-judisk familjeberättelse” av Anna Grinzweig Jacobsson (Korpen, februari)
En tidig version av Anna Grinzweig Jacobssons ”Bröllopspogromen - En ukrainsk-judisk familjeberättelse” gick som följetong i GP Kultur i somras. Nu kommer den som bok, och vi vill verkligen rekommendera denna fruktansvärda berättelse om en familj som går från stillsamt borgerligt liv i en liten stad – till att behöva fly över hela Europa för att undkomma pogromerna mot judar.
”Dansa i Odessa” av Ilya Kaminsky (Mars, Rámus Förlag)
Ilya Kaminsky är en mycket intressant ukrainsk-amerikansk författare vars roman ”De dövas republik”, som kom på svenska för några år sedan, är en stor läsupplevelse. Nu utkommer poesisamlingen ”Dansa i Odessa” om Kaminskys forna hemstad på samma förlag, översatt till svenska av Lars Gustaf Andersson.
”Syskonen” av Margareta Lindholm (Mars, Ordfront)
”Syskonen” av Margareta Lindholm beskrivs av förlaget Ordfront som en arbetarskildring med dagens svenska glesbygd som skådeplats. Ett ovanligt tema, som skapar nyfikenhet för denna roman, där syskonrelationen står i fokus.
”Marigold & Rose” av Louise Gluck (Januari, Rámus)
Louise Glucks ”Marigold & Rose” är något så oväntat som en roman av Nobelpristagaren och poeten Louise Gluck. Den skrevs sommaren efter att hon tilldelats Nobelpriset och har hyllats i USA. För de många av oss som läst hennes poesi är nyfikenheten på en sådan roman förstås stor. Lyckas hon, även i denna genre?
Läs mer i GP Kultur:
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
