Helst bör Hesiodos lögner förtigas, skrev Platon. Men om de nödvändigtvis måste berättas borde priset för berättelserna betalas i dyra offerdjur så att så få människor som möjligt får höra dem.
De lögner som Hesiodos tillskrivs av sin några hundra år yngre landsman gäller guden Kronos – far till självaste Zeus. Kronos ska ha kastrerat sin egen far och kastat könsdelarna i havet. Ur skummet som fräste i vattnet kring lemmarna uppstod Afrodite, fruktbarhetens gudinna, och ur dropparna av blod steg jättar, nymfer och hämndgudinnor.
Inte illa. Platons egen “ädla lögn”, alltså att människor är födda med själar i olika valörer och därför är olika mycket värda, framstår i jämförelse som torftig och trist.
Johan Tralau gör i sin bok ”Myten om tidens början” en djärv och medryckande nytolkning av Hesiodos dikt om Kronos. I och med att guden kastrerar sin far, menar Tralau, uppstår tiden och rättvisan.
Tolkningen är inte blygsam. För att ro den i hamn behöver Tralau gräva på djupet inte bara i grekisk mytologi, utan också i äldre verk på utdöda språk, liksom även i såväl geologi som biologi. Nycklarna till diktens gåtor ligger begravda i vulkaniskt glas och hundens tänder.
Om det finns bäring i Tralaus läsning av Hesiodos bär dikten tidigare oanade djup. Den är mycket mer än en berättelse om gudarnas släktskap. Mycket mer. Tid är nämligen ingen struntsak, särskilt inte för ett jordbrukande samhälle.
Den som sår och skördar måste föra kalender, och den som för kalender behöver en måttstock. Dygnet är en bra måttenhet – både hyggligt pålitlig och enkelt räknad. Men bonden kan inte förlita sig på att räkna dagar och nätter, eftersom dennes värv är styrt av årstider som återkommer i någotsånär regelbundna cykler. En bondes kalender måste ha månader och år. Den bakomliggande matematiken blir snabbt komplex, eftersom ett år inte är ett exakt antal dagar eller månader långt.
Tralaus metod kan sammanfattas som måttlöst kvalificerad spekulation.
När Hesiodos levde kring 700-talet f.Kr. fanns en uppsjö av grekiska kalendrar. Först med Julius Caesars kalender, som införde en extra dag var fjärde år, standardiserades bondens almanacka. Den julianska kalendern övergavs på 1500-talet för den gregorianska, som än i dag dominerar tideräkningen. Förr eller senare kommer dock även denna att hamna ur fas och behöva bytas ut.
En myt som förklarar tideräkningens uppkomst är alltså betydelsefull i ett bondesamhälle som det antika grekiska. Den organiserar tillvaron. Faktum är att även vi nordbor har gudomliga myter om tidens tillblivelse: I den poetiska Eddan, som troligtvis skrevs för ungefär tusen år sedan, ordnar gudarna tiden.
Tralau gör dock ännu större anspråk. I hans läsning av Hesiodos finns där en rättsfilosofisk dogm, som säger att straff inte får utdömas för handlingar som inte har utförts. Moralen kräver en kronologisk turordning där handlingen föregår straffet – vilket förstås endast är möjligt om tiden går att räkna.
För att underbygga sin tes tar Tralau läsaren med sig till antikens olika epoker och kulturer. Bland många andra besöker vi hettiterna på 1100-talet f.Kr. i jakt på ledtrådar om vilket material Kronos skära var gjord av. Tralaus metod kan sammanfattas som måttlöst kvalificerad spekulation.
Läsningen är behaglig. Till skillnad från de flesta andra forskare verksamma i internationella fält väljer Tralau att skriva på svenska, för svenskar, med den läsglädje det innebär för den som har svenska som modersmål. Ämnet gäller den europeiska litteraturens början och de stora idéernas släktskap. Hur tankevärldar lever vidare genom berättelser. Oavsett styrkan i Tralaus tes är hans bok en trivsam läsning rik på lärdomar.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Recension: ”Tankar efter en pandemi” av Anders Tegnell
LÄS MER:Recension: ”Det förlorade paradiset” av Sara Kristoffersson
LÄS MER:Recension: ”Flödarp för alltid” av Jesper Ahlin Marceta
Anmäl dig till Johan Hiltons nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
