Marcus & Martinus spurtar mot Eurovisions mållinje

I kväll står de på scen i tre maxade minuter. Allt ska klaffa. Redan från start är det full fart. Men den här tävlingen är inget sprinterlopp.
– Eurovision är ett maraton, konstaterar Martinus Gunnarsen.

ANNONS
|

Det är lördag förmiddag och vi sitter på det speciella Eurovisionhotellet i Malmö. Strax ska Marcus & Martinus ta bussen ut till arenan för ett publikt eftermiddagsrep, men innan dess ska de hänga en stund med de svenska fansen från Melodifestivalklubben och snacka lite med GP.

Först ner från frukosten är Marcus. Brorsan Martinus är lite sen och morgontrött och syns ännu inte till.

– Han kommer nog snart. Det blev sent igår, konstaterar Marcus Gunnarsen och kväver en gäspning.

Ja, det blev ju det. Fredagens publika genrep i Malmö arena drog ut till strax efter klockan ett natten till lördagen. Och det blev en stundtals konstig stämning i arenan. Dels när Israels Eden Golan uppträdde, dels när Nederländernas Joost Klein inte gjorde det.

ANNONS

Hur gör ni för att hålla alla distraktioner ute?

– Vi är så upptagna och fokuserade på det vi håller på med så det där andra stör inte så mycket. Vi hinner inte riktigt följa med i allt som händer och sker.

Men du vet varför Nederländernas artist inte sjöng på genrepet?

– Ja, vi vet precis vad som har hänt. Men det är inget som jag kan kommentera eller berätta mer om.

Det som är officiellt känt är att polisen utreder Nederländernas Joost Klein för ett misstänkt olaga hot mot en kvinnlig anställd i produktionen efter ”en incident” i samband med torsdagens semifinal. Strax efter att den här intervjun gjordes kom också beskedet från EBU om att Joost Klein har diskats från tävlingen.

Hur annorlunda är egentligen Eurovision mot Melodifestivalen?

– Oj, det är stor skillnad. Melodifestivalen är Sveriges största musiktävling men Eurovision är världens största musiktävling. Precis allt är större här – fler rep, mer media, längre väntetider på allt.

Men så har det varit lite av en torktumlare för de norska bröderna ända sedan de vann Melodifestivalen i mars. Och nu har allvaret börjat sjunka in.

– Loreen vann i fjol, det är 40 år sedan Herreys vann med ”Diggi loo, diggi ley” och 50 år sedan Abba gjorde det. Och nu står vi här, två norrmän som ska tävla för Sverige – Eurovisions största land – det är klart att vi känner en viss press på att lyckas. Vi vill inte svika Sverige och hoppas att vi slår Norge, skrattar Marcus.

ANNONS

Ni ligger inte så bra till bland oddssättarna. Hur känns det?

– Det hade varit roligare att rankas högre. Vi är tävlingsmänniskor och är bara nöjda med förstaplatsen.

Ni går i alla fall ut som kvällens första bidrag, är det skönt eller jobbigt?

– Det är en otrolig ära att få öppna världens största musiktävling, samtidigt blir det en väldigt lång väntan i green room, konstaterar Marcus samtidigt som brorsan Martinus dyker upp.

Hur känns det Martinus, laddad för kvällen?

– Ja, väldigt laddad! Vi ska stå på scen och leverera en så bra show vi bara kan, så som vi har gjort väldigt många gånger tidigare. Det är ingen skillnad.

Förutom 200 miljoner tv-tittare då?

– (skratt) Det är sant.

Några tankar om att Israel deltar i årets Eurovision?

– Nej, det håller vi för oss själva. Det är inget vi vill kommentera över huvud taget, säger Martinus och skakar på huvudet.

Om du skulle beskriva årets Eurovision med ett ord, går det?

– Unforgettable ...

Fler texter på GP Kultur:

LÄS MER:Så här slutar kvällens Eurovisionfinal i Malmö

LÄS MER:Nederländske Eurovision-artisten försvann under genrepet

LÄS MER:Eden Golan kan vinna och ta finalen till Jerusalem 2025

LÄS MER:Så agerar SVT efter palestinska flaggkuppen

LÄS MER:Abba kan dyka upp på Eurovision i Malmö

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS