L:s familj var de första som skaffade invandrar-tv. Det var så vi tonåringar hösten 1988 kallade parabol och kabel – möjligheten att se hemlandskanaler. Snart skyndade vi oss dit efter skolan (eller långt innan lektionerna hade slutat) för att bänka oss i timmar framför en ny musikkanal som de fick på köpet.
Amerikanska MTV sjösattes den 1 augusti 1981. Stationen, som enbart visade musikvideos, kom inte ur något vakuum. The Buggles ”Video killed the radio star” (1979) var den första video som spelades, och titeln signalerade ett skifte.
Kortfilmer som ackompanjerade musik var nu inget nytt: ”Subterranean homesick blues”, där Bob Dylan håller skyltar med låttexten i en gränd, spelades in 1965. Men med 70-talets videoteknik började musiker utforska nya möjligheter att synas och höras. David Bowie, alltid i framkant, medregisserade 1980 ”Ashes to ashes” till en kostnad av då astronomiska 250 000 pund.
MTV fångade upp och formade en videorevolution. Fast med förbehåll. I en intervju från 1983 upprepar just Bowie många svarta artisters kritik: varför visar MTV så lite svart musik? Svaret han får är att man vill spegla radions spellistor – att ”Prince skulle skrämma publiken i Mellanvästern”. Kanalen hakade med andra ord i en amerikansk tradition av att segregera musik så som topplistor alltid hade gjort.
MTV skulle snart inse att de satt på mycket större makt än så.
Vit pappamusik ¬– Dire Straits datoranimerade video ”Money for nothing” – var för all del först ut även i MTV:s europeiska lansering från Amsterdam den 1 augusti 1987. Men vid det här laget hade kanalen också en annan inriktning. Och betydelse.
MTV fångade upp och formade en videorevolution.
Redan 1983 hade rasbarriären börjat erodera. Michael Jacksons 13 minuter långa zombievideo ”Thriller” var regisserad av den stekhete Hollywoodregissören John Landis. Jackson blev en ikon (hans röda skinnjacka är designad av Deborah Nadoolman, kläddesignern som skapade Indiana Jones look).
1987 lanserades hiphopprogrammet ”Yo! MTV Raps”. För oss, fostrade med frågan ”syntare eller hårdrockare?”, var det en sensation. ”Yo! MTV Raps” betydelse är omöjlig att överskatta. Här introducerades musikstilens historia – den första gästen var Afrika Bambaataa – och samhällskritisk filosofi levererad av KRS-One eller Public Enemy. Från videos sög vi i oss breakdance och graffiti. Suktade efter Run-D.M.C.s perfekta Adidas-kläder.
Det bröt en kommersiell ljudvall när vita medelklassungar världen över lystrade. 1989 blev rapparen Tone Lōcs debutalbum tack vare MTV den första hiphopskivan att toppa poplistorna. Den alltid förutseende kulturkritikern Nelson George skrev i tidskriften Billboard att det bara vara början.
Lika betydelsefullt var alternativprogrammet ”120 minutes” där samma spellista kunde innehålla band som The Jesus and Mary Chain, Pere Ubu, Bad Brains och Butthole surfers. Det var förstås här som Nirvanas ”Smells like teen spirit” premiärvisades 1991.
Rötterna till att så många 70-talister blev musikaliska allätare och kärleksfulla gränsöverskridare – att en skiva som Håkan Hellström ”Rampljus” (2020) låter exakt så – står kanske att finna i de här åren.
Uppväxta som vi var med SVT:s snävt okommersiella ramar kom MTV även att betyda något nytt visuellt. De kreativa ”jinglarna” som lekte med kanalens logotyp var lika balla som de allt vidare ramarna för musikvideoestetiken. Vi kunde snart leranimationerna i Peter Gabriels ”Sledgehammer” och teckningarna som kom till liv med rotoskopteknik i A-has ”Take on me” utantill.
Uppväxta som vi var med SVT:s snävt okommersiella ramar kom MTV även att betyda något nytt visuellt.
Logiskt då att musikvideon på 1990-talet skulle bli experimentverkstad och tillflyktsort för frustrerade reklamare som ville kombinera marknadsföring med något kreativt. Snart blev det en plattform för filmregissörskap. Spike Jonzes Beastie Boys-video ”Sabotage” från 1994 – en pastisch på en snutserie från 70-talet – är idag betraktad som en klassiker i paritet med hans debutfilm ”I huvudet på John Malkovich” (1999). DIY-geniet Michel Gondry (”Eternal sunshine of the spotless mind” 2004) gör fortfarande videos.
Svenskar hakade snabbt på. En ung Henrik Schyffert klippte ”120 minutes” på MTV:s högkvarter i London. Och utan MTV inget ZTV. 1998 gjorde Madonnas ”Ray of light”-video black metal-trummisen Jonas Åkerlund till ett internationellt hushållsnamn. Musikern Stakka Bo blev Johan Renck och regisserade David Bowies sista video 2016.
Men samma fingertoppskänsla för kulturens förändring som en gång födde MTV kom också att knuffa undan musiken från kanalen. Med ”The real world” kläckte MTV världens första dokusåpa. Snart hade programmen blivit mer kommersiella. År 2000 lades ”120 minutes” ner.
Kanske var det oundvikligt. De senaste 20 årens utveckling har visat hur en tablåkanal för musik var knuten till en tid då kids hastade hem för att konsumera populärkultur som någon annan hade valt ut åt dem. Men det är ingen liten ironi att den rörliga bilden 2021 med hjälp av sociala medier som TikTok och Instagram har har växt till att bli popmusikens viktigaste verktyg – samtidigt som MTV har stagnerat till en kulturellt irrelevant blindtarm.
Det här är MTV:
- MTV lanserades för första gången den första augusti 1981 med orden "Ladies and gentlemen, rock and roll".
- Kanalen sände från början i princip bara musikvideor. Den första musikvideon som visades var The Buggles: ”Video killed the radio star”.
- Exakt sex år senare, den första augusti 1987, lanserades MTV Europe. Första låten som spelades där var Dire Straits animerade musikvideo till ”Money for nothing”.
- Kanalen har under åren gått från att vara en renodlad TV-kanal för musikvideor till att låta underhållningsprogram tar mer och mer plats. I dag dominerar underhållningsprogrammen kanalen.
- I dag visas MTV i 164 olika länder och når 375 miljoner hushåll.
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
