Phoebe Boswells ”Tramlines” skildrar ett delat Göteborg

I ett klassiskt reportage från 1987 åker journalisten Janne Josefsson femmans spårvagn från Örgryte till Biskopsgården tillsammans med tre riksdagspolitiker. Under resans gång tecknas bilden av en stad med stora klassklyftor, där barns förutsättningar varierar stort beroende på vilken spårvagnshållplats de vuxit upp vid.

Nästan 30 år senare anländer multimediakonstnären Phoebe Boswell till Göteborg för att medverka på Göteborgs internationella konstbiennal, GIBCA. Redan i taxin från flygplatsen får hon höra att hon hamnat i en segregerad stad och det temat blir också grunden för den konst hon skapar under sin residens på Konstepidemin.

Jag var intresserad av att se på staden som en turist och utomstående betraktare.

– Jag kom från London och visste inte vad jag skulle förvänta mig riktigt. Jag kände mig väldigt medveten om att jag kanske inte skulle bli välkomnad här och ville undersöka det som en utomstående betraktare, säger Phoebe Boswell.

För att närma sig Göteborg registrerade hon sig på dejtingappen Tinder, där hon började teckna de män som hörde av sig till henne – inte sällan med symboler som lejon, safari och djungeln som konversationsstartare.

Men hon började också göra resor med spårvagn genom stan. Med utgångspunkt från sin studio vid Konstepidemin dokumenterade hon de människor hon såg med sin kamera. Hon kom tillbaka med tusentals bilder till studion.

– Jag lärde mig med tiden om miljonprogrammet, om stadens demografi. Jag var intresserad av att se på staden som en turist och utomstående betraktare, och precis som en duktig turist tog jag med mig min kamera och fotograferade allt jag såg, säger hon.

Politiken har förändrats

Resultatet blev ”Tramlines”, en sju meter lång teckning av en metaforisk spårvagnsresa från Linnéplatsen till Göteborgs förorter. Teckningen består av många olika verk i sig, från Poseidon till spårvagnsresenärer och de människor hon mötte i vardagen.

Tanken var att utforska hur segregationen och utanförskapet upplevdes av henne, som svart kvinna och turist. Men med åren har tavlan fått ny, fördjupad betydelse för konstnären.

– Samtalet om invandring i Europa har förändrats väldigt mycket sedan 2015 och det som började som en kommentar om en stad jag inte kände till, blev plötsligt mer angeläget. Verket är nu fullt av politisk mening om vad som är ett hem och vem som får tillhöra och inte, säger hon.

Faktum är att Pheobe Boswells återresa till Göteborg i veckan blev ett bevis på just det. När hon kom till Landvetter flygplats blev hon först förhörd i tullen om varför hon ville komma in i landet, sedan stoppad och förhörd igen av polis när hon försökte lämna flygplatsen.

– Jag sa att jag är konstnär och var här för att avtäcka en målning och ha ett samtal på Stadsmuseet. De trodde mig inte och ville ha bevis. Brexit är verkligen ett haveri, säger Pheobe Boswell, som fick visa konsten på sitt Instagramkonto för att bli insläppt i landet.

Hemma i Göteborg igen

Men nu hänger ”Tramlines” alltså i Göteborg igen, bland Lisebergskaniner, gamla spårvagnskort och landshövdingehus som en del i utställningen "Grejen med Göteborg" på Stadsmuseet. Här erbjuder den en mer samtida kommentar kring vad vår stad egentligen är.

Jag är väldigt glad att ”Tramlines” kommit tillbaka hit, det är i Göteborg det hör hemma.

– Jag är väldigt glad att ”Tramlines” kommit tillbaka hit, det är i Göteborg det hör hemma. Jag är också väldigt glad att det får ta upp så mycket plats på en sådan här institution, plats som marginaliserade människor inte vanligtvis får, säger hon.

– Min förhoppning är att den som betraktar verket gör det utifrån sig själv och att "Tramlines” erbjuder en paus att fundera över vem du själv är och vad du bär med dig, säger hon.

LÄS MER:Recension: ”Grejen med Göteborg” och ”Göteborg berättar” på Göteborgs stadsmuseum

LÄS MER:Norra Hamngatan – stadens bortglömda paradgata får nytt liv

LÄS MER:1800-talskonst gömde sig i taket i Sahlgrenska huset

TEXT

Fanny Wijk

fanny.wijk@gp.se