- Det kommer inte hända. Du vet det, hon vet det, han vet det, säger Ala, 15, rakt in i kameran.
Sommarlovet är slut. I dag börjar han nian på Johannesskolan i Malmö. Det är sista året i grundskolan innan det är dags att söka till gymnasiet.
Nu ska han med hjälp av åtta specialpedagoger höja sina betyg för att komma in på sitt drömprogram. Det är premissen för SVT:s nya dokumentärserie Klass 9A; superlärare tar sig an eleverna på en problemskola för att se om de kan hjälpa upp deras studieresultat.
Producenten Tomas Axelsson fick idén till en dokumentär om den svenska skolan när han läste en artikel om den prisbelönte matteläraren från Rinkeby, Stavros Louca.
- Det är en otrolig skillnad från klassrum till klassrum i dagens skola, och mycket beror på läraren. Jag ville väcka en debatt om läraryrket och det svenska skolsystemet med en dokumentär gjord ur elevernas perspektiv, säger Tomas Axelsson.
En av de nya pedagogerna är NO-läraren Magnus Helldén. Han gör ett oförglömligt intryck redan första kemilektionen när han först halar upp en död mus ur ena fickan och sedan en levande kräfta ur den andra. En av tjejerna springer skrikandes ut ur klassrummet.
- Det syns inte på tv, men min första tanke var "att hjälp, vad har jag nu gjort". Jag använder mig ofta av dramaturgiska element i mina lektioner. Det behövs något som fångar elevernas intresse, säger Magnus Helldén.
I en rapport från Skolverket konstaterar man att Johannesskolan är en av Malmös sämsta skolor och den tionde sämsta i landet.
2007 var 40 procent av eleverna inte behöriga till gymnasieskolan när de slutade nian. I 9A hade de flesta godkänt i kärnämnena svenska, matte och engelska redan innan de nya lärarna tog över.
- Vi var inte ute efter att hitta den sämsta klassen. Vi ville att eleverna skulle vara representativa, att tv-tittarna skulle känna igen sig. Höstterminen 2006 hade 10 procent av landets niondeklassare betyget icke godkänt i något av kärnämnena. I klass 9A var den siffran 20 procent. Det tycker inte jag är bra, säger Tomas Axelsson.
Magnus Helldén upptäckte ganska snart att det saknades grundläggande bitar i elevernas utbildning. Men på deras frågor och deras sätt att agera märkte han att här fanns potential.
- 9A är ingen värstingklass. I slutet av terminen såg jag blivande NV-elever på en skola där eleverna sällan går vidare till gymnasiets naturprogram.
Höstterminen blev en utmaning för både lärare och elever. SVT:s kamerateam följde klassen varje dag, både i och utanför skolan. Eleven Johan Sköld berättar att betygen blev bättre samtidigt som han lärde sig mer.
- Alla lärarna hade helt olika sätt att undervisa på. Några hatade teori medan andra repeterade om och om igen tills det fastnade.
Vad var den största skillnaden?
- Den största skillnaden var att de nya lärarna var så engagerade. Ja, och så blev de aldrig arga. Jag kan bara komma på två gånger när de skällde på oss.