Kristian Wedel: April är full av järtecken och tjuvlarmsförsäljare

Det var årets första. Han var lite tidig. De brukar annars inte siktas förrän strax före Valborg.

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Förra veckan såg jag två ganska konstiga saker.

Det ena var en man med hund. Det var en liten hund. Det var inget särskilt med den. Mannen med hunden var också liten. Han hade lite för välputsade skor. De gick gemensamt på Östra Hamngatan. Vid NK ville hunden stanna. Då drog husse i kopplet och sa:

– Inte här, Levertin.

Och det andra var två män som klev in Akademibokhandeln i Nordstan och frågade efter Tommy Nilssons memoarer.

Annars har det som vanligt varit mycket väder. Det är det alltid runt påsk.

I fredags morse snöade det.

ANNONS

Det betyder säkert något att det snöar i april. Jag vet bara inte vad. Jag har aldrig förstått dem som tolkar väder. På 1990-talet, när jag jobbade på GT, blev jag årligen uppringd av en galen man i Skövde som med hjälp av en tunna salt fisk sade sig kunna förutspå hur vädret skulle bli under sommaren. Han var alltid arg på mig när det sedermera visade sig att det inte hade stämt. Det var på något sätt mitt ansvar. Jag hade ställt för ohövliga frågor.

När det gäller april skriver förresten den gamla bondepraktikan (finns på nätet):

Om april blåser i sitt horn så fås en god skörd av korn.

Mars torr, april våt, och maj kan fylla böndernas lador all.

Det var ju lugnande. För nog blåser april i sitt horn i år. Bara under den senaste veckan har jag sett två bräckta paraplyer i papperskorgarna i Kville.

Och i fredags snöade det tillräckligt för att fylla böndernas lador all.

Jag gick, i den hisingska vårförmiddagen, genom Kyrkbyn och ned mot Eriksberg och runt mig slöt sig himlen av blöta tunga snöbumlingar som slog ut på trottoaren.

Jämte snön såg jag en del hisingska vårtecken, men jag vet inte riktigt vad de betyder.

ANNONS

Det var de sedvanliga bofinkarna, katterna och försäljarna av tjuvlarm.

Senare samma eftermiddag ringde en av dessa kategorier (inte bofinken eller katten) på min dörr.

Det var årets första. Han var lite tidig. De brukar annars inte siktas förrän strax före Valborg.

Det var en förbindlig ung man. Han något ljust och lätt över pannan – lite av Kalles kaviar eller Emil i Lönneberga. I vänsterhanden bar han en blå mapp av konstläder.

– Men vad gör jag om jag inte är nöjd med larmet? sa jag.

– Vi kan komma ut till dig närsomhelst och kolla det.

– Och om larmet utlöses?

– Då får vår central ett meddelande om att ett inbrott pågår.

– Och då åker ni hit på skrikande däck? sa jag.

En skugga drog över den ljusa pannan.

– Nej, men du förstår väl att det är farligt för vår personal att åka till ett hus där det finns inbrottstjuvar.

– Men ni sa ju att ni kunde komma hit närsomhelst.

– Ja, men vi kan ju inte komma när det pågår ett inbrott.

– Så den enda tidpunkt då jag kan vara helt säker på att ni inte rycker ut är när ni behöver rycka ut?

ANNONS

Den unge mannen med blå mapp tittade på mig med sin frimodiga ljusa blick och sa:

– Kanske jag ska komma tillbaka en annan dag och prata med din fru?

Det var nog en bra idé. Jag saknar all förståelse för brottsbekämpningens praktik. Jag hade verkligen trott att syftet med ett tjuvlarm var att hindra tjuvar från att göra inbrott. Först vid 51 års ålder har jag fått lära mig att ett tjuvlarm främst ska hindra larmbolaget från att störa tjuvarna.

På 1990-talet, när jag jobbade på GT, blev jag årligen uppringd av en galen man i Skövde som med hjälp av en tunna salt fisk sade sig kunna förutspå hur vädret skulle bli under sommaren.

Men det finns ju andra tecken att spana efter.

Fordom spanade folket efter järtecken längs kusten. De kunde finnas på himmelen och på jorden. Sålunda sågs i Oslo på 1590-talet en gris med människonäsa, apöron, en hares ögon, kvinnohud och horn på ryggen och därmed visste alla att sillen skulle försvinna ur havet och att fattigdom skulle utbreda sig över den syndiga västkusten. Det vill säga: det var förstås först efter att sillen hade försvunnit som någon erinrade sig det där med grisen. Det är i efterskott som grisar med apöron är järtecken. I förskott är de bara grisar.

Vad en liten gul hund som heter Levertin och två män som vill ha Tommy Nilssons memoarer är för typ av järtecken vet jag inte riktigt. Det är något både vackert och kusligt över det. Normalt kan det ju inte vara. Glad påsk.

ANNONS

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS