Drottning Kristina, hästen och konstnären Per Josephson.
Drottning Kristina, hästen och konstnären Per Josephson. Bild: Mia Höglund

Kristian Wedel: Göteborgs nya ryttarstaty är 67 procent ren glädje

Naturligtvis ska vi fira Drottning Kristina i Göteborg (men en väsentlig dimension saknas).

Det här är ett kåseri. Eventuella ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Det var spektakel vid Artilleristen Gladers Trappor i Rosenlund på torsdagen. Göteborgare trängdes, en trumpetare blåste Sibyllafanfar och skulptören Per Josephson viftade gemytligt med skägget i solskenet. Göteborgs-Posten hade sänt tre medarbetare. Ballonger och hamburgare. Vi var tagna av stundens allvar. Alecta Fastigheter hade kallat till avtäckning av en ryttarstaty.

Det är nästan på dagen 120 år sedan en liknande kallelse utgick till den göteborgska presskåren. Den gången gällde det avtäckningen av Karl IX:s ryttarstaty vid Kungsportsplatsen. Täckelset föll den 7 september år 1904. Det finns kaotiska foton. Skulptören professor Börjeson var där, överste Jacobsson och konsul Kjellberg var där. Och landshövding Lagerbring höll ett tal till Oskar II med inledningsorden ”Allernådigste konung”. GP skrev: ”När konungen iförd amiralsuniform, jämte gäster och uppvaktning vid utsatt tid anlände till den flaggsmyckade platsen, bildade denna ett formligt människohaf”.

ANNONS
Kopparmärras avtäckning år 1904.
Kopparmärras avtäckning år 1904. Bild: Aron Jonason

Riktigt så stor uppslutning var det väl inte vid Artilleristen Gladers Trappor den 5 september år 2024, men det var gott nog. En del diskussioner gick dessutom i repris sedan 1904. Även 1904 fanns det göteborgare som ansåg att det var så att säga fel figur. I krasst saklig mening hade väl dessa sura kritiker rätt. Karl IX besökte i verkligheten aldrig Göteborg, huvudsakligen på grund av att han hade varit död i tio år när staden grundlades av hans son Gustav II Adolf. Och drottning Kristina har inte lämnat några djupare spår i Göteborgs historia. Det jaktslott på Otterhällegatan som bär hennes namn har hon aldrig besökt.

Men sådana invändningar var lika provinsiella och småstadsaktiga år 1904 som 2024. Ingen skulle ifrågasätta en skulptur över Karl IX eller Drottning Kristina i Stockholm. Det är bara en liten stad med klent självförtroende som begär att det nödvändigtvis måste finnas ett lokalt samband.

Drottning Kristina var Sveriges drottning. Hon är värd en ryttarstaty någonstans i världen.

Varför inte i Göteborg?

Efter detta glada konstaterande kan man dock inte helt frikänna ansvariga Alecta från viss kreativ finurlighet.

Ryttarstatyer blir alltid ryktbara.

I det informationsmaterial som har skickats ut framhåller man att skulpturen vid Artilleristen Gladers trappor är ”Sveriges första ryttarstaty av en kvinnlig regent.”

ANNONS

Well. Tja. Det är ju sant förstås. Men även om den nu avtäckta Drottning Kristina är Sveriges första ryttarstaty av en kvinnlig regent är den ju trots allt inte den första ryttarstatyn av en kvinnlig svensk regent. (Den läsare som inte hängde med manas att läsa föregående mening långsamt.)

I Odense i Danmark står sedan 2006 en ryttarstaty över Margareta som var drottning över Sverige (bland annat) på det glada 1300-talet. Hon lär ha suttit och frusit i Lundby Gamla Kyrka någon gång på 1390-talet.

Men naturligtvis ska man en sådan här glädjens dag i Göteborg inte hålla på och bråka om vad som kan siktas på ett torg i Odense.

En mer vägande invändning är möjligen att detta utan tvekan är:

1) En avbildning av Drottning Kristina.

2) En stilig häst.

Men frågan är om det …

3) … verkligen är en staty.

Ja, jag vill verkligen inte bråka. Men kännetecknande för en staty är att den – till skillnad från exempelvis en oljemålning – har tre dimensioner. Dessa tre dimensioner hos den feta Kopparmärra vid Kungsportsplatsen är ett faktum som göteborgska stadsplanerare har beklagat i decennier. År 1935 var de rentav så utmattade av dessa tredimensionella egenskaper att de flyttade skulpturen. De orkade inte leda förbi trafiken. Hästen var för bullig.

ANNONS

Detta är garanterat inget bekymmer som kommer att uppstå i Artilleristens Gladers Trappor.

Drottning Kristina till häst består av cortenplattor. Det är alltså något så underligt och paradoxalt som en skulptur i enbart två dimensioner. I princip är det en tavla av metall.

En av tre dimensioner saknas.

Kanske kan man säga att det till två tredjedelar är en ryttarstaty över Drottning Kristina.

Men två tredjedelar av en ryttarstaty är verkligen inte så illa när något händer för första gången på 120 år.

Under drygt ett sekel har vi inte haft ens en tredjedels ny ryttarstaty att inviga.

Alecta Fastigheter och konstnären Per Josephson är följaktligen värda en applåd för dessa fina 67 procent ryttarstaty. De manas härmed att fortsätta placera ut muntra cortenhästar i det göteborgska landskapet. Nästa drottning skulle kunna vara Drottning Blanka på Slottsberget. Hon kanske rentav själv kan vara häst. Publicitet lär inte utebli. Ryttarstatyer blir alltid ryktbara.

Missa inget från GP Världens gång!

Nu kan du få alla kåserier och skämtteckningar som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Världens Gång. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

ANNONS