Torbjörn Hållö, LO-ekonom:
År 2023 kommer präglas av konflikten kapital och arbete. Året inleds med en avtalsrörelse i besvärlig ekonomisk miljö. Företagens vinster är höga. Men framåt svalnar ekonomin av. Facken kräver 4,4 procents påslag. Sista mars löper avtalen ut. Men det är inte bara strider om löner. Även företagens prishöjningar (ICA-flationen) väcker ilska. Näringslivet försvarar sig med att de ”bara” höjer priserna i takt med ökade kostnader. Men frågan är: Varför ska företag rulla över hela notan på oss konsumenter?
Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete:
Årets akademiska strid kommer stå kring den översyn av cancelkultur som utbildningsminister Mats Persson (L) aviserat för landets lärosäten. Omedelbart efter att ordet ”översyn” yppats, intogs skyttegravarna och debatten pepprades med inlägg som tycks beskriva skilda akademiska världar. Trots krutdammet framträder ett mönster: det är främst ledningspersoner som stegrar sig. Och det är just dessa - rektorer, dekaner och prefekter – som i skarpt läge ska vakta den akademiska friheten. Kör därför på, säger jag till Persson. Det här är en strid värd att ta. Inte minst för att peka på var den svaga länken i försvarslinjen ofta sitter.
Henrik Jönsson, entreprenör och liberal samhällsdebattör:
2023 kommer att domineras av tre teman: energikrisen, brottsligheten – och hur väl den nya regeringen hanterar dessa två frågor. Vänsteroppositionen kommer inte att missa några tillfällen att beskylla högerpartierna för allt från väderspändhet till demokratins undergång – och de historiskt svåra förutsättningarna torde därför ge bra ammunition till kritik. Väljarnas tålamod är kort, och regeringen är medveten om att den måste leverera någon typ av synlig framgång redan under kommande år för att en chans att överleva.
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet:
Framtidsspaningar blir gärna förklädda önskelistor, man tror det skall hända som man vill skall hända. Jag går all in på den linjen och förutspår att den stora inrikespolitiska konflikten under 2023 kommer att gälla behovet av paradigmskiften på olika politikområden. Det vore välkommet eftersom idén med paradigmskiften är att ifrågasätta det vi tidigare tagit för givet; ett slags normkritik alltså om man föredrar den terminologin. I diskussioner om paradigmskiften behöver båda sidor motivera sina värderingsmässiga utgångspunkter. Det är ideologi i praktiken, bortom trötta värdeord. Låt debatten komma, den gör oss klokare.
Ann-Sofie Hermansson, renhållningsarbetare och f.d. ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg (S):
Desinformationen om att socialtjänsten godtyckligt tvångsomhändertog barn från sina, företrädesvis muslimska, föräldrar slog igenom tungt och har fortsatt visat sig svår att dementera. När samhället inte förmår skydda socialarbetare, poliser och andra som jobbar i skarpt läge mot angrepp såväl verbalt som fysiskt urholkas rättssäkerheten. Min förhoppning inför 2023 är att vårt demokratiska system tar krafttag mot lögnerna och bereder samhällsbärarna längst ut i linjen deras rimliga personliga skydd.
Kajsa Dovstad, läkare och liberal debattör:
Inflationen kommer att drabba regionerna hårt. Därtill växer vårdköerna. Det kommer att sätta press på sjukvården, som på allvar måste ta tag i de strukturfel som finns. Jämfört med andra EU-länder har svensk vård både mycket resurser och många läkare och sjuksköterskor. Problemet är att allt för mycket tid läggs på uppgifter som inte gagnar patienterna. Inte ens Socialdemokraterna kommer att kunna låtsas som att mer resurser och mer personal är vad vården behöver. Det blir en tuff, men välkommen, omställning.
PJ Anders Linder, vd och chefredaktör för Axess:
Sveriges viktigaste konflikt 2023 utspelar sig mellan de länder som fortsatt vill stödja Ukrainas frihetskamp och dem som tycker att det blir för dyrt och jobbigt. Lyckligtvis ser jag ingen stor fara för inrikespolitisk strid. Det ger Sverige möjlighet att agera enat och beslutsamt inom ett EU där motsättningarna riskerar att djupna i takt med att lågkonjunkturen gör sig påmind.
Det är inte gratis för västvärlden att stödja motståndet mot Rysslands hänsynslösa våld. Fast priset för att svika skulle bli många gånger högre.
Mathias Bred, politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån:
Ramarna för 2023 är tyvärr ekonomisk lågkonjunktur och sannolikt stigande arbetslöshet. För politiken kommer mycket handla om att hantera och fördela bördan av krisen. En extra ingrediens i sammanhanget är att vården och delar av omsorgen fortfarande är tyngda efter pandemin. Rent politiskt kan man notera att både Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen har minoritetsstyren. I båda fallen ska det bli intressant att se om den icke-socialistiska oppositionen lyckas att använda möjligheten att få igenom egen politik.
Jan Emanuel, entreprenör och tidigare riksdagsledamot för S:
2023 blir året då den toxiska könslösheten blir överideologi. Könsidentitet går om etnicitet i politisk känslighet. Du som ifrågasätter vikten av könsneutrala omklädningsrum och HBTQIA+ certifiering kommer bli den nya rasisten. PK-elitens nya kamporgan är sexualiteten. Här ska den nya åsiktskorridoren formas! Resan i korrigerande perspektivförflyttning går vidare.
Gärningsmannakramande tappar mark, brottsofferperspektivet börjat se ljus. Ansvar kommer på tal. Åt två håll. De styrande kommer komma på att det inte är så lätt och förhoppningsvis kommer ansvar krävas av de som försämrat levnadsvillkoren för vanliga människor.
Emma Jaenson, ledarskribent på Blekinge Läns Tidning:
Jag tror att den ökande klyftan mellan storstad och resten av Sverige kommer att vara en av de största skiljelinjerna svenskar emellan framöver.
Klyftan märks i princip i alla debatter: bränsle- och elpriserna påverkar personer boende på landsbygden i högre grad än storstadens befolkning, och vissa mindre orter har förändrats till närmast oigenkännlighet på några år på grund av migrationen.
Det senaste valet visade också att allt fler människor utanför storstäderna röstar höger eller konservativt, samtidigt som Socialdemokraterna växer bland urban medelklass i storstäderna.
Benjamin Katzeff Silberstein, forskare i internationell politik:
Den största utmaningen för Sverige och andra länder i den demokratiska västvärlden under (och även bortom) 2023 är de alltmer öppet aggressiva diktaturerna Ryssland och Kina. Det militära hotet är bara en sida av saken. Sverige behöver en strategi för att möta de ekonomiska konsekvenserna av minskad handel mellan västvärlden och Kina och Ryssland, och inte vackla inför de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas för att vi ska kunna stå stadigt, öppet och stolt med den demokratiska delen av världen.