Sedan åtta månader tillbaka avråder utrikesdepartementet svenska medborgare från att åka till Libanon. Ändå förväntas närmare 5000 svenskar åka dit på semester i sommar, trots stridigheterna mellan libanesiska Hizbollah och Israel.
Det finns en stor risk att läget förvärras, och att det kanske inte kommer att gå att lämna Libanon med reguljärt flyg snart. Alla svenskar på plats ombeds därför att lämna landet omedelbart.
Utrikesminister Tobias Billström (M) kunde inte vara tydligare med vad han tycker om dem som beger sig till Libanon trots UD:s avrådan. ”Du kan inte förvänta dig att få hjälp av staten att lämna landet”, skriver Billström i en debattartikel i Expressen (15/7).
Flera svensk-libaneser intervjuas i ett reportage i SVT om varför de är beredda att resa trots UD:s avrådan (10/7). Skälet stavas familj. Många har fortfarande kvar föräldrar eller släktingar i Libanon och vill inte avstå från att träffa dem, trots oroligheterna.
Det är förståeligt och djupt mänskligt att man vill träffa sin familj – kosta vad det kosta vill. Men om man väljer att resa till en konfliktzon måste man vara beredd på vilka konsekvenser det kan få - att man riskerar hamna i ett läge där det är närapå omöjligt att ta sig tillbaka till Sverige. Den som har otur kan fastna i en krigszon.
Den svenska staten har inga skyldigheter att hjälpa den som medvetet utsätter sig för risker. Den som åker ändå och sedan kräver hjälp sätter inte bara sitt eget liv på spel. Den riskerar också andra människors liv, närmare bestämt utrikesdepartementets medarbetare.
Utrikesdepartementets reseavrådan ska inte betraktas som ett hett tips. Den ska tas på största allvar.
