Den som vill bli chef i Härryda kommun behöver inte bara ha rätt meriter. Den behöver ha rätt personlighet också.
I fredagens tidning skrev GP om hur kommunen anlitar en psykolog för att utvärdera kandidater när en rekrytering ska göras till tyngre tjänster, som specialist eller chef. Dessförinnan förväntas den sökande göra flera intervjuer, intelligenstest och personlighetstest.
En person som GP var i kontakt med vägrade fullfölja rekryteringsprocessen eftersom den ansåg att det var integritetskränkande att tvingas träffa en psykolog. Det kan man förstå. Att bli utvärderad för sina meriter är en sak. Att bli utvärderad utifrån sin personlighet och eventuella brister är något helt annat. Det är betydligt lättare att förbättra sina meriter än att förbättra sin personlighet.
Processen i Härryda kommun tillhör inte ovanligheterna. Allt fler arbetssökande tvingas genomgå långdragna och djuplodande anställningsprocesser för att komma i fråga för ett jobb. Enligt Trygghetsrådet behövde två tredjedelar av de tjänstemän som sökte nytt jobb 2022 genomgå psykologiska tester (Magasin K 8/3 2023).
Idén med testerna är att arbetsgivare ska kunna undvika dyra felrekryteringar. Det gäller särskilt chefspositioner, där arbetsgivare vill slippa tvingas köpa ut högavlönade medarbetare. Ytterligare ett skäl är att arbetsgivare vill slippa anklagelser om diskriminering. Det framstår som mer ”objektivt” att hänvisa till ett test än att säga att personen är fel för jobbet. Men finns det verkligen objektiva, kvantifierbara sätt att hitta rätt person för ett jobb?
Rekryteringsföretagen kommer givetvis att svara ja. De vill ju fortsätta tjäna pengar. Bara de senaste tio åren har rekryteringsbranschens omsättning fördubblats till 44 miljarder kronor. Men det finns gott om forskare som är skeptiska mot de nya rekryteringsprocessernas överdrivna fokus på tester och formulär.
”Trots omfattande mätningar får man inte klart för sig hur kandidaten agerar och passar in i en given kontext. Därför är jag inte förvånad över att felrekryteringar fortsatt tycks vara ett så omfattande problem, som kanske rent av växer”, säger Stefan Svenningsson, organisationsforskare vid Lunds universitet (Tidningen Chef 21/3 2023).
”Rekrytering är ingen absolut vetenskap, den som säger det begår bedrägeri mot sig själv,” menar Bo Melin, professor i arbetspsykologi (SvD 4/1 2023).
En undersökning från Tidningen Chef visar att 71 procent av cheferna har gjort en felrekrytering de senaste fem åren, trots den ökade förekomsten av tester. Förmodligen för att människor förstår vad arbetsgivarna vill att de ska svara, och hellre svarar rätt än sanningsenligt.
För vad skulle du svara om någon ställde dig inför påståenden som: ”Jag gillar att träffa nya människor”, eller ”Jag blir lätt besviken på min omgivning”. Det är nämligen påståenden av den typen som förekommer i vanliga personlighetstester. Ingen som är intresserad av att få ett jobb kommer att svara att de avskyr att träffa nya personer eller att de konstant blir besvikna på sin omgivning.
Det är förståeligt att arbetsgivare både vill undvika felrekryteringar och anklagelser om diskriminering. Men risken med det överdrivna testandet är att socialt smidiga ögontjänare gynnas på bekostnad av andra, och att arbetsplatser bara blir mer likriktade.
