Mellan 2017 och 2022 ökade antalet bedrägerier genom social manipulation riktad mot äldre eller funktionsnedsatta från 2 000 till 22 000 fall. Äldrebedrägerierna omsätter nu 700 miljoner kronor årligen. En siffra som stadigt ökar.
Majoriteten är så kallade vishing-bedrägerier där bedragarna skickar falska sms från anhöriga eller ringer upp offret och utger sig vara från banken eller någon myndighet och på så vis lurar den äldre att föra över pengar, ofta under förespegling att pengarna ska ”räddas” just från bedrägerier.
Brottsligheten är inte bara cynisk och hänsynslös. Den är välorganiserad, förslagen och avancerad. Det förekommer att brottsoffret slussas runt mellan olika bedragare som spelar olika auktoriteter, sätts i falska telefonköer och så vidare. Bedragarna sätter sig in i rutinerna kring hur organisationer arbetar och rekryterar till och med professionella säljare.
Enligt Polisens kartläggning är bedrägeribrotten en viktig och relativt riskfri inkomstkälla för den organiserade brottsligheten i Sverige. Kopplingarna till annan grov brottslighet – exempelvis vapen och narkotika – är påtaglig. Det sistnämnda kan kanske tyckas överraskande. Men iskylan inför andra människors lidande är densamma. Kopplingarna återfinns naturligtvis främst högre upp i nätverken. Det är inte nödvändigtvis samma person som är torped som sitter och ringer upp äldre. Pengarna hamnar hamnar dock inte sällan i samma nätverk.
Det finns med andra ord starka skäl för samhället att bekämpa telefonbedrägerierna. Att de riktar in sig på samhällets mest utsatta grupper bör i sig räcka för att betrakta brottsligheten som grov. Att verksamheten finansierar annan grov organiserad brottslighet, inklusive sprängningar, skjutningar och terrorfinansiering är förstås ytterligare ett självskrivet skäl.
Men bedrägeribrotten är systemhotande på ett ännu mer fundamentalt plan. De undergräver tilliten mellan människor och till samhällets institutioner. Det blir mer påtagligt ju längre den här brottstypen får fortsätta växa till sig, och utveckla nya tekniker.
Med den nya AI-teknologin kommer bedragarna även kunna fejka röst- och bildmeddelanden – så att du tror att du talar med en närstående när du i själva verket talar med en bedragare. Det är redan verklighet. Förra månaden lyckades bedragare få en tjänsteman i Hong Kong att föra över 25 miljoner dollar till dem genom en fejkad videokonferens där tjänstemannens chef och kolleger var utbytta mot AI-genererade personer (CNN 4/2). Det är en tidsfråga innan den här teknologin sprider sig och blir än mer avancerad. Effekterna går knappt att överblicka om det inte går att få fram fungerande motmedel.
På kortare sikt måste digitala bedrägeribrott prioriteras högre av Polisen, Skatteverket, bankerna och teleoperatörerna. Det här är inget ”svinn att räkna med” utan samhällshotande brottslighet. Tidöpartierna har talat om att skärpa straffen för brott som riktar sig mot äldre och utsatta grupper. Det bör genast bli verklighet. Bankerna måste erbjuda fler möjligheter för deras kunder att inrätta olika former av säkerhetsspärrar: frivilliga beloppspärrar för överföringar, tredjepartsverifiering där en anhörig måste godkänna transaktionen eller fördröjda överföringar. Om bankerna inte klarar att lösa detta får lagstiftaren gå in. Arbetet tillsammans med teleoperatörerna att få bort möjligheten att ringa från falska avsändare är redan i gång.
Svenska staten måste också snarast se över hur offentlighetsprincipen fungerar i dagens digitala verklighet. Det var aldrig meningen att bedragare med hjälp av en enkel googling skulle kunna få fram exakta uppgifter om boende, ålder och inkomst för privatpersoner. Sverige sticker ut i världen med sitt obefintliga skydd av den personliga integriteten.
På längre sikt krävs ökat internationellt myndighetssamarbete, inte minst inom EU, för att komma åt den här brottsligheten och möta missbruket av AI-teknologi. Även Polisen bör förstås använda sig av AI för att komma åt brottslingarna. Arbetet måste börja redan nu om vi inte ska stå handfallna när utvecklingen exploderar i ansikten på oss.
