Sverige har en kommunallag. Det är inte den mest rafflande samlingen lagtexter. Den reglerar vad kommuner får och inte får besluta om, hur beslut ska fattas rättssäkert och hur de ska tillämpas utan att någon person eller verksamhet särbehandlas. Lagen är som en ritning över hur svensk demokrati ska fungera i praktiken. Det finns i regeringsformen, vår grundlag, en tydlig maktdelning mellan kommun, region och stat – varje nivå har sina beslutsområden och kommunlagen reglerar kommunens befogenheter.
Den borgerliga regeringen får exempelvis inte fatta detaljbeslut gällande skolorna i Göteborg, det är kommunens ansvar. Däremot kan det i riksdagen fattas beslut om lagstiftningen som i sin tur påverkar skolorna. Omvänt så får inte det rödgröna styret i Göteborgs stad fatta beslut som är på regeringens bord, exempelvis rörande utrikespolitiken eller försvarspolitiken.
Det här låter möjligen mossigt, men dessa lagtexter är väldigt viktiga. De håller upp vår demokrati och skapar en sorts förutsägbarhet och ordning i beslutsfattandet. Även om politiker stiftar lagar samt utövar dem så är de även bundna av deras begränsningar. Det är det här som är demokratins spelregler.
Men tänk om politiker plötsligt börjar strunta i kommunallagen? Eller aktivt väljer att bryta mot den för att ”pröva” systemet? Det har blivit något av ett återkommande tema i Göteborg för det rödgröna styret.
Sent förra året beslutade Kommunstyrelsen (KS) i Göteborg, där de rödgröna har majoritet, bland annat att stadsmiljönämnden skulle tilldelas höjt kommunbidrag och att en kommuncentral reserv på 12 miljoner kronor skulle användas för försörjningsstöd. Liberalen Axel Darvik yrkade att dessa beslut skulle upphävas då KS inte får fatta beslut som i själva verket ska fattas av kommunfullmäktige (KF), där de rödgröna inte har majoritet. Förvaltningsrätten gav Darvik rätt och ansåg att besluten som KS fattat stred mot kommunlagen varför besluten upphävdes. KS får enligt kommunallagen inte vara sista instans i frågor som rör hela kommunen, den rollen har KF.
Man kan ha olika åsikter om huruvida beslutens innehåll var bra eller dåligt. Men i det här fallet valde de rödgröna att runda kommunallagen för att få igenom sina beslut i stället för att söka stöd för dem i KF.
Det är svårt att få majoritet i Göteborgs kommunfullmäktige. Valresultatet – det vill säga folkets vilja – såg till att det blev så. Det får man som politiker finna sig i och söka stöd och allianser där det går..
Nästa fall då de rödgröna gick emot kommunallagen var då förskolenämnden avslog en kristen förskolans ansökan om att bedriva verksamhet på konfessionell grund. Skälet för avslaget var enligt förskolenämndens ordförande, Ingrid Andrae (S), bordsbönen. För GP berättade hon att: ”Enligt lagstiftningen så gör förskolan säkert rätt. Men vi vill pröva detta och utmana den här lagstiftningen för vi har också barnkonventionen som lag”.
Men även i detta fall hävde Förvaltningsrätten beslutet. Förskolan hade uppfyllt samtliga krav för sin verksamhet och det var dessutom tydligt att de religiösa inslagen var frivilliga. Andrae kommenterade förvaltningsrättens beslut med orden att ”lagen värnar mer om skolornas frihet än barnens religionsfrihet”. Så kan det förstås vara, men då ska lagen som reglerar skolor i Sverige förändras. Det kan självfallet socialdemokraterna ta initiativ till, men det sker inte i Göteborgs stad utan i riksdagen.
Det här med att ”pröva lagen” är något av ett genomgående tema för de rödgröna i Göteborg. Det var nämligen även vad de rödgröna försökte göra i grundskolenämnden. Under våren beslutade de i staden att ge extrapengar till kommunala skolor men vägrade att göra motsvarande till fristående skolor. Det handlade om en tilläggsbudget på 90 miljoner kronor som enbart skulle gå till kommunalt drivna skolor.
Det var enligt skolkommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) ”hög tid att pröva det ruttna systemet”. Men även i detta fall blev det nej från Förvaltningsrätten, det stred mot skollagens princip om likabehandling. Egentligen hade de rödgröna inte behövt vänta tills Förvaltningsrätten hävde beslutet.
I samband med att beslut fattades i grundskolenämnden så gjorde fövaltningsdirektören för grundskolan Maria Andersson en protokollsanteckning som underkände beslutet: ”Förvaltningen bedömer att ett beslut om att inte betala ut, eller fördröja motsvarande tillskott till fristående verksamheter, inte är förenligt med skollagen eller bidrag på lika villkor och kan leda till negativa konsekvenser för fristående verksamheter så väl som för grundskoleförvaltningen.” Även om det är så att Tryggvadottir Rolka inte tycker om friskolor så är det likväl så att de är verksamma i Göteborgs stad och inte kan särbehandlas av politiker.
I samband med Förvaltningsrättens beslut påpekade tidigare nämnde Axel Darvik att det ju faktiskt redan pågår en statlig utredning om finansiering av friskolor. Demokratin har sin gång och frågan om finansieringen kommer att behandlas av Sveriges lagstiftande församling, riksdagen. Det är alldeles uppenbart att de rödgröna är väl medvetna om att det förhåller sig så och vad kommunallagen säger men att ständigt ändå försöker pröva, utmana och töja på lagen – med samma resultat varje gång.
Det senaste och kanske mest uppmärksammade beslutet är de rödgrönas initativ att bojkotta varor från Israel. Trots att kommunen inte köper in några sådana varor och att utrikespolitik inte hör till kommunens ansvarsområden så valde ändå de rödgröna att driva igenom beslutet. Även i samband med detta gjorde en förvaltningsdirektör, i detta fall Henrik Karlsson en protokollsanteckning: ”Förvaltningen uppfattar en risk för att föreslagna beslutssatser gäller frågor som enligt kommunallagen ligger utanför den kommunala kompetensen och i stället är angelägenheter som staten tar hand om”.
Detta kan inte vara obekant för kommunstyrelsens ordförande, Jonas Attenius (S) som tidigare har varit tydlig med att han inte anser att kommunen ska bedriva utrikespolitik. Men de principerna är uppenbarligen lika töjbara som hans förhållningssätt till kommunallagen.
När Attenius i Sveriges radio i en debatt med Axel Darvik försöker försvara ännu ett uppenbart lagtrots så menar han att ”vi har agerat utifrån våra moraliska kompasser”. Som svar på påståendet att de rödgröna bröt mot kommunallagen så kan Attenius inte ens erkänna det rakt av utan blandar bort korten genom att tala om att det ”finns tolkningsutrymme inom lagen” och att man som politiker är ”värderingsstyrd”. Så är det förstås.
Lagar tolkas och politiker ska inte bortse från värderingar - tvärtom. Men det är också tydligt att de rödgrönas tolkningar av lagen ständigt underkänns av förvaltningsrätten. Det handlar inte ens om några invecklade och svårtydda lagöverträdelser, gång efter annan väljer de rödgröna medvetet att gå emot kommunallagen för att skicka signaler, pröva lagar och få igenom sin vilja. Varför ska medborgare bry sig om att följa demokratiskt beslutade lagar om deras politiska företrädare inte gör det?
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
