Jordan Bardella, premiärministerkandidaten och presidentkandidaten Marine Le Pen. (AP Photo/Daniel Cole).
Jordan Bardella, premiärministerkandidaten och presidentkandidaten Marine Le Pen. (AP Photo/Daniel Cole). Bild: Daniel Cole

Adam Cwejman: Detta är Nationell samling, Frankrikes största parti

För många kom valresultatet i första valomgången som en chock, men vad är det egentligen för parti som brädat både Emmanuel Macrons mittenkoalition och vänstern?

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Att Nationell samling blev största partiet i den första valomgången av det franska parlamentsvalet har chockat många i Europa. Emmanuel Macrons mittenkoalition kom på tredje plats, medan vänsterkoalitionen blev tvåa.

Varje gång Nationell samling, i parlaments- eller presidentval, har varit nära att få majoritet eller presidentposten har vänstern, de borgerliga partierna och mitten enats om en annan kandidat. Frankrikes valsystem innebär att val sker i omgångar där de största partierna i en valkrets ställs mot varandra.

I detta val ser det inte ut att bli på det viset. Det dominerande partiet till vänster, Det okuvliga Frankrike, är ett radikalt vänsterparti som Macron inte förordade att någon skulle rösta på – ens för att stoppa Nationell samling. Så varför går det så bra för Nationell samling och vad är det egentligen för ett parti?

ANNONS

Den nuvarande presidentkandidaten, Marine Le Pens pappa, Jean-Marie, grundade partiet som då hette Front National. Han var känd som en oförblommerad rasist och fascistapologet. Han var på fler än ett vis en fullkomligt omöjlig presidentkandidat för många fransmän. Detta insåg hans dotter, Marine, som också uteslöt pappan från partiet 2015.

Marine Le Pen har ägnat mer än ett decennium åt att mildra partiets framtoning, partiprogram och urval av företrädare. En gång i tiden var retoriken betydligt mer aggressiv. Tidigare förslag som Frexit eller utträde ur Nato är inte längre partiets politik. Men den vänliga inställningen till Putin, som Le Pen gjort mycket för att distansera sig från, har varit svår att tvätta bort. Många fransmän kommer fortfarande ihåg Moskvabesöken och det lån som Nationell samling tog från en rysk bank (nu återbetalat). När det senaste stora franska stödpaketet till Ukraina lades fram av Macrons regering, röstade Det okuvliga Frankrike emot medan Nationell samling lade ned sina röster.

På fler än ett sätt har Marine Le Pen försökt närma sig Giorgia Melonis regeringsparti i Italien, även det är ett parti med fasciströtter som har anpassat för att appellera till bredare väljargrupper. Det är det reformarbetet som nu har belönats med det bästa valresultatet i partiets historia.

ANNONS

Trots att Nationell samlings huvudfokus i valrörelsen har varit migrationspolitiken är det värt att notera att den franska migrationskritiska opinionen har försvagats avsevärt under de senaste decennierna. På 1990-talet var omkring sjuttio procent av befolkningen för en minskad invandring, i dag är det närmare hälften.

Samtidigt är Frankrike det land i Europa som har drabbats hårdast av både islamistiskt våld och terrorism – detta har fått konsekvenser för valresultatet då Nationell samling är det parti som har föreslagit de hårdaste straffskärpningarna. På många platser i landet är dessutom kriminaliteten i utanförskapsområden mycket allvarlig. Bristfällig assimilation är ett återkommande samtalsämne i fransk politik och Nationell samlings premiärministerkandidat, Jordan Bardella, har återkommande sagt att Emmanuel Macron och hans regering – trots många löften – inte skärpt migrationspolitiken tillräckligt.

Men det går inte att vinna en fransk valrörelse enbart på migrations- och rättspolitiska förslag. Ett av de utmärkande dragen i Nationell samlings politik är den ekonomiska politiken. Ett av paradnumren har varit att urvattna den hårt kritiserade höjningen av pensionsåldern som Macrons regering drev igenom. Men trots att Nationell samling har gått emot Macron föreslår partiet inte en sänkning av pensionsåldern utan ett system med undantag.

Vill man nagelfara vad partiet vill göra om det skulle få majoritet i parlamentet finns en utförlig plan, månad för månad, som listar vad som sker om de vinner i andra omgången på söndag. Det är en samling förslag som mest av allt förvånar för att de inte är särskilt radikala. I stället är de ett potpurri av företrädelsevis borgerlig politik blandat med ekonomisk politik som snarare är vänster.

ANNONS

Exempelvis minskad elmoms, avskaffande av skatt för sjukvårdspersonal som återvänder till arbetet och ett utträde ur EU:s regelsystem för prissättning av el. Inom rättspolitiken höjs en del minimistraff och stöd till brottsoffer inom offentlig sektor stärks. Som väntat avser partiet att skärpa migrationspolitiken genom att ta bort undantag för utvisningar av flyktingar (en rad sådana finns på plats i dag), tuffare försörjningskrav för flyktingar som vill ta sina släktingar till Frankrike samt återinförande av en borttagen lag som gjorde det illegalt att befinna sig i Frankrike utan tillstånd.

Detta är de kortsiktiga förändringar som Nationell samling går till val på. De har också i sin valplattform en rad politiska förslag av en mer övergripande och principiell natur. Schengen ska enbart kunna brukas av EU-medborgare, inte av medborgare från andra länder. Detta föreslår partiet ska omförhandlas på EU-nivå. De vill också rulla tillbaka några av de förbud mot bensin- och dieselbilar som Macronregeringen införde. I stället vill de att lokala industrier får utökat stöd då dessa – får man förmoda – lyder under strängare miljölagstiftning än i utlandet.

Det går att läsa programmet i sin helhet på Nationell samlings hemsida. På det stora hela låter valplattformen som många andra högerpartier i Europa, med reservation för att en hel del av den ekonomiska politiken är en bra bit ut på vänsterkanten och har många populistiska drag. Partiet har en förkärlek för statlig industripolitik, sänkt pensionsålder och satsningar vars finansiering inte fullt ut förklaras.

ANNONS

Marine Le Pens parti gjorde inte succé i första valomgången trots denna rätt trista mellanmjölkspolitik utan på grund av den. Det är kombinationen av Le Pen och Bardellas eldfängda tal i kombination med – i praktiken – hyggligt försonlig högerpolitik som är framgångsreceptet, inte radikalism och högerextremism.

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS