Två ekonomiprofessorer tycker sig ha hittat nya argument för att flyktinginvandring kan vara lönsamt. ”Gruppen flyktinginvandrare bidrar med kompetens och personalförsörjning till den ekonomiska utvecklingen inom breda yrkesområden, alltifrån forskning och högteknologiska specialiseringar till personalintensiva jobb inom vård, omsorg och service”, skriver professorerna Hans Lööf och Andreas Stephan på DN Debatt (5/7).
De har studerat hur flyktinginvandrare som kom mellan 1980-1996 – och är helårssysselsatta – har klarat sig på den svenska arbetsmarknaden 15-35 år senare. Forskarna fann att bland låg- och medelinkomsttagare har flyktingar högre löner än svenskfödda i samma grupp. De som har klarat sig allra bäst är de europeiska flyktingarna från forna Jugoslavien som kom 1990-1996.
”I kontrast till vanliga argument i den allmänna debatten visar vår forskning att flyktinginvandring har en betydande potential att mildra de växande ekonomiska utmaningarna som skapas av den tekniska och demografiska utvecklingen”, menar Lööf och Stephan. Men ekonomerna glömmer ett antal viktiga parametrar.
Att enbart titta på helårssysselsatta flyktinginvandrare som kom för 40-30 år sedan säger inte särskilt mycket om möjligheterna för dagens asylinvandrare. Särskilt inte med tanke på att en stor andel av den studerade gruppen kom från Europa, medan det senaste decenniets flyktinginvandrare framför allt har kommit från Mellanöstern och Nordafrika.
En forskningsrapport från Entreprenörskapsforum visar också att det finns betydande skillnader mellan asylinvandrare som kom på slutet av 1900-talet jämfört med de som kom tidigt 2000-tal. I genomsnitt var flyktingar som kom från länder utanför Europa eller från Nordamerika på 1980- och 90-talet självförsörjande 2016. Men de som kom under 2000-talet eller 2010-talet var inte självförsörjande vid samma tidpunkt. Genomsnittsindividen från länder utanför väst blir inte heller självförsörjande under sin livstid, visar en rapport från Entreprenörskapsforum.
Lööf och Stephan tar inte heller hänsyn till att Sverige hade en helt annan mottagningskapacitet för 40 år sedan. Förutsättningarna för att integreras in i Sverige är betydligt sämre i dag, särskilt för den som är lågutbildad. Ett högteknologiskt land som Sverige har inte ett oändligt antal jobb för den som saknar utbildning och dessutom har dåliga språkkunskaper. Det går inte att trolla fram så kallade enkla jobb hursomhelst, även om otaliga regeringar har försökt. Även de enklaste av jobb förutsätter numera goda språkkunskaper, eftersom många arbeten kräver att den anställde kan dokumentera sitt jobb och göra enklare anteckningar.
En annan faktor som forskarna glömmer är att proportionen svenskfödda jämfört med icke svenskfödda har förändrats betydligt sedan 1980- och 1990-talet. I dag är så många som 20 procent av befolkningen, det vill säga två miljoner personer, födda utomlands. Det är inte alls lika lätt att integreras in i ett land där en större andel av befolkningen är utrikes född. Dessutom finns det fler och fler områden i Sverige där majoriteten inte ens har svenska som modersmål – hur ska nya invandrare kunna lära sig språket då?
Vad som fungerade 1994 är inget bra facit för vad som kommer att fungera 2024.
