Bor en del akademiker på en annan planet? Tanken ligger nära till hands efter att ha läst debattartikeln ”Föräldrars val av förskola bidrar till ökad segregation” (DN 28/7).
Förskolevalen har byggts samman med den skolmarknadslogik som råder i grundskolan och gymnasieskolan, hävdar sju forskare inom utbildningssociologi vid Uppsala universitet. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare debatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, menar Uppsala-akademikerna.
Marknadiseringen av den svenska skolan förtjänar förvisso utrymme i debatten. Men segregationen som eventuellt orsakas av skolmarknaden hamnar långt ner på listan när det gäller förskolans problem.
Det allra största problemet är att förskolebarn med utländsk bakgrund får möta personal som inte talar flytande, eller ens stapplande, svenska. Det kan leda till livslångt utanförskap. Ändå lyfts förskolan ofta fram av politiker som en viktig insats för integration och för att stärka barns språkutveckling. Men hur ska barnen kunna lära sig svenska om varken lekkamrater eller vuxna behärskar språket ordentligt?
I en rapport om språkfrämjande insatser från förskoleförvaltningen i Göteborgs stad nämns bland annat att det behövs ”insatser för medarbetare som behöver utveckla det svenska språket”. Samma rapport visar att det har varit svårt att ens bedriva kompetensutveckling då många saknar tillräckligt goda kunskaper i svenska eller har för låg utbildningsnivå för att kunna ta del av de akademiska texter som ligger till grund för insatserna.
Dessutom saknar majoriteten av personalen i Göteborgs förskolor formell utbildning. Enbart 36 procent av heltidstjänsterna i Göteborgs stad bemannas av personal med förskollärarexamen (Göteborg Direkt 3/5). Oavsett om man anser att en lärarexamen är nödvändig eller inte bekräftar en färdig utbildning åtminstone att man har dugliga kunskaper i svenska språket efter att ha tragglat sig igenom mer än tre års studier på högskolenivå.
Språkförbistring bland de anställda i förskolan är ett problem som Göteborg delar med Malmös och Stockholms invandrartäta områden. ”Brister i svenskspråkig kompetens kan göra att det är svårt för ledare att kommunicera och förmedla information till medarbetare”, skriver Malmö stads förskoleförvaltning i en lägesbedömning. Om medarbetarna inte ens talar tillräckligt bra svenska för att kunna kommunicera med sina kolleger kan de garanterat inte bidra till barnens svenskkunskaper.
”Kombinationen av en hög andel flerspråkiga barn samt pedagoger som inte behärskar svenska tillräckligt väl för att arbeta språkutvecklande, beskrivs i våra intervjuer skapa utmanande förutsättningar för att nå de krav som läroplan och skollagen ställer”, står det i en rapport om språkutveckling i förskolan från Stockholms stad.
Ett av förskolans viktigaste uppdrag är att säkerställa barns språkutveckling. Att det finns förskolor i Sverige som misslyckas med en av sina främsta uppgifter är ett mycket större problem än att föräldrar kan välja skola.
