Berättelsen om affärsrörelsen Konsums uppgång och fall kanske inte låter som någon pulshöjare. Men då underskattar man hur mycket man lär sig om Sverige genom att följa Konsums historia. Författaren och professorn i designhistoria, Sara Kristoffersson har skrivit vad som vid första anblick verkar vara en historia om en affärskedja många äldre minns med blandade känslor – standardiserade produkter och stram estetik (Volante 2024).
Men det handlar om något mer. Konsum, och det Kooperativa förbundet som låg bakom affärerna, är historien om hur Sverige lyfte sig från ”Lort”- och ”Fattigsverige” till något annat: Ett rikt, rationellt, städat och hälsosamt land. Det var inte utan konflikter och snedsteg, men det går samtidigt inte att undvika att förundras över moderniseringen av Sverige på 1900-talet då både företagsamheten och den offentliga välfärden utvecklades i en rasande fart.
Konsum var inte bara en affär, det var en folkbildningsrörelse. Svenskar skulle genom förbundets kampanjer och studiecirklar förmås handla rationellt, effektivt och kostnadsmedvetet. Men de skulle också läras att vara sparsamma och återhållsamma med konsumtionen. Det var som att den lutherska moralen skulle överföras till det moderna och sekulära samhället.
Historien om Kooperativa förbundets folkbildning ekar när jag läser ett reportage om 22-åriga Wilma från Uppsala som lever snålt, sparar mycket, investerar sina pengar. Hennes livsstil är inte för alla – hon duschar ute året om, odlar sin mat och hittar massa kreativa sätt att spara pengar. Men hennes inställning; att sparsamhet, kloka konsumtionsval och investeringar lönar sig är universellt applicerbar.
I stället för att hoppas att hennes flit och målmedvetenhet sprider sig bland fler unga bortförklarar vissa Wilmas livsstil med att hon har rätt ”förutsättningar”. På Dagens Nyheters ledarsida förklarar exempelvis ledarskribenten Lisa Magnusson att Wilma kan göra detta för att Wilma bor i sina föräldrars torp, hon har trädgård (och kan därför odla mat) och hon kan jaga för att hon har tillgång till jaktmarker.
Wilma kan göra det hon gör för att hon har förutsättningarna, helt enkelt. För att bli miljonär ska du helst, är Lisa Magnussons andemening, vara rik till att börja med. Allt handlar om kontext och förutsättningar. Eller rättare sagt: man ska tillhöra rätt samhällsklass.
Det är inte fel. Det är enklare att bli förmögen om man kommer från en förmögen bakgrund. Det är enklare att börja investera, spara, och fatta ”rätt” beslut om man kommer från en miljö som fostrar till det. Klass ärvs, så är det bara. Men det är också en väldigt enkelspårig förklaring av hur människor agerar och framförallt helt fel om man vill förstå hur 1900-talets Sverige förändrades genom hårt arbete och välfärdsutbyggnad.
Personer från betydligt blygsammare bakgrund och med avsevärt sämre förutsättningar än Wilma har gjort liknande bedrifter.
Läser man den senaste Ungdomsbarometern som undersökt generation Alpha (de mellan 7-14) märker man att intresset för att tjäna pengar och att shoppa är mycket stort. Närmare hälften är ”mycket intresserade” av både och. Det kan både verka både illavarslande och hoppingivande. Konsumtion i sig gör en knappast hel eller lycklig som individ, samtidigt är strävan efter att tjäna pengar förenad med tankar på frihet, trygghet och självförverkligande.
Wilma hör till en växande grupp av unga som tar ett aktivt intresse för sin ekonomi och framtiden. Omedvetet för de på många sätt vidare många av de ideal som blev så framträdande under början av 1900-talet i Sverige. Men i stället för att ta del av råd kring sparsamhet från Kooperativa förbundets studiecirklar inspireras unga av guider och influensers i sociala medier.
Problemet med det här är inte att det sker, och att fler inspireras av det Wilma gör, utan att intresset och kunskapen kring sparsamhet och investeringar är så ojämlikt fördelad. För vad tidigare ungdomsbarometrar visat är att bland unga som är något äldre än generation Alpha så är det vanligare med unga killar som har ett aktivt intresse för fonder och långsiktigt sparande. I stället för att racka ned på Wilmas flit bör man lyfta de många berömvärda initiativ och grupper som hjälper unga tjejer att fatta sina första investeringsbeslut och att spara pengar.
Det är trist att tongivande skribenter ser ned på den här kulturen och viftar bort det hela med att det handlar om ”förutsättningar”, som om våra val, hur obetydliga de än må vara skulle vara meningslösa. Framförallt är det historielöst: Sverige befolkades för inte så länge sedan nästan uteslutande av människor som hade usla förutsättningar, som nyss hade flyttat till städerna i den stora urbaniseringsvågen, vars föräldrageneration mindes svält och massiv emigration till följd av fattigdom - men som ändå kämpade och gnetade sig till ett bättre liv.
Det moderna Sverige, dess välfärd och gemensamma institutioner, byggdes av personer som delade Wilmas inställning till livet.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
