Vi vill inte ha svenska förhållanden i Danmark. Det är ett mantra som den danska justitieministern Peter Hummelgaard (S) brukar upprepa, med olika variationer.
Den svenska kriminaliteten har blivit ett allt större problem för danskarna. Bara den här sommaren har fyra svenska tonårspojkar häktats för mordförsök i Danmark.
”Det är djupt oacceptabelt att svenskar och personer som är bosatta i Sverige bedriver allvarlig kriminalitet i Danmark”, säger Hummelgaard i en intervju med TT (Aftonbladet 2/8).
Men det är inte bara danskarna som oroar sig för konsekvenserna av den svenska gängkriminaliteten. Den orsakar även problem för norrmännen. Svenska gängkriminella har numera etablerat sig i Norges samtliga polisdistrikt, enligt norsk polis.
”Jag är bekymrad för att svensk organiserad kriminalitet ska etablera sig här på egen hand”, säger Kristin Kvigne, chef för den norska rikskriminalpolisen, i en intervju med Sveriges Radio (5/8). Polischefen är även rädd för att de svenska gängens metoder, att rekrytera unga personer för att utföra våldsdåd, ska sprida sig till Norge.
Våra grannländer vidtar allt fler åtgärder för att hindra de svenska problemen från att spilla över gränsen. Förra året påbörjades bygget av en svensknorsk polisstation i Värmland. Det är första gången som Sverige delar polisstation med ett annat land. Tidigare i veckan tillkännagav Polismyndigheten att dansk polis kommer att stationeras i Malmö, och svensk polis i Köpenhamn.
Gränskontroller är ytterligare ett verktyg som har använts för att försöka stoppa gängen. Från 2019 till 2023 hade Danmark gränskontroller mot Sverige på grund av gängens ökade aktivitet i landet. Nu säger Hummelgaard att han inte utesluter att Danmark återinför nya gränskontroller mot Sverige. Det vore ett dråpslag mot öppenheten i Norden, och riskerar att krångla till livet ytterligare för arbetspendlande danskar och svenskar.
Det är lätt att förstå våra grannländers oro och frustration. Den svenska senfärdigheten mot gängen har blivit hela Nordens problem.
Dagens situation är en stor kontrast mot hur det såg ut tidigare under 2000-talet. Då uppträdde gärna svenska politiker och opinionsbildare med en moraliskt överlägsen och nedlåtande ton mot våra grannar, särskilt Danmark. Landet beskrevs ofta som ett varnande exempel, inte minst den danska integrations- och migrationspolitiken. Den sågs som osolidarisk, omänsklig och onödigt hård (Kvartal 15/5 2019). Men förr eller senare tycks det som att kritiserade danska förslag blir svensk politik.
När folkpartiledaren Lars Leijonborg år 2002 förordade språkkrav för medborgarskap, efter dansk förlaga, blev han hyllad av väljarna men kritiserad av andra svenska politiker. Numera är frågan okontroversiell. Till och med Socialdemokraterna förordar språktest, efter att ha varit djupt skeptiska mot förslaget.
Svenska politiker, såväl röda som blå, åker numera med skytteltrafik till Danmark för att inspireras av landets politik. ”Danska straff för svenska brott”, var en av Moderaternas främsta valslogans i samband med valet 2022.
Moderaterna har länge inspirerats av dansk kriminalpolitik, och inte minst det danska åtgärdspaketet mot gängkriminella: ”bandepakke” (SVT 30/3 2019). Det var också danskarna som började med visitationszoner, eller säkerhetszoner som regeringen kallar dem, redan 2004.
För fem år sedan sade Socialdemokraternas dåvarande partisekreterare Lena Rådström Baastad: ”Jag kan inte påstå att det skulle vara Danmark vi hämtar inspiration ifrån” (SVT 31/3 2019). I dag är det annat ljud i skällan. Både Anders Ygeman (S) och Magdalena Andersson (S) har varit på studiebesök för att inspireras av både dansk kriminal- och integrationspolitik.
Tänk om svenska politiker hade låtit sig inspireras av våra grannländer tidigare. Då kanske vi också hade kunnat slippa ”svenska förhållandena”.
