Det händer att folk frågar mig varför jag inte lämnar Socialdemokraterna. Oftast handlar det om att jag kritiserat något mitt parti gjort men även om att jag blev avsatt av partiet från en position för några år sen.
Jag brukar svara att bara för att folk beter sig som skitstövlar kan jag inte byta mina värderingar. Samt att tills dess mitt parti totalt byter ideologi och lämnar den västerländska demokratin för något annat blir jag kvar. Ibland närmar sig dock den gränsen.
Härom veckan talade kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius till tusentals muslimer vid deras religiösa högtid eid al-Adha i Slottsskogen. Bland annat talade han sig varm för beslutet att Göteborgs stad ska bojkotta varor från Israel vilket gav honom rungande applåder från publiken.
Jag tycker det är omdömeslöst att i en tid av växande antisemitism skråla med i kören som vill utplåna judarna. En lättköpt populism som i förlängningen kan bli farlig.
Majoriteten av muslimerna som kommit till Slottsskogen var inte där av politiska skäl. De var där för att gemensamt fira en religiös högtid. Men så finns det alltid en gruppering som vill ta tillfället i akt att flytta fram sina politiska positioner.
Därför bjöd man in kommunstyrelsens ordförande för att visa att man har den politiska makten i Göteborg i ryggen. För detta blev man rikligt belönad. Beslutet att bojkotta varor från Israel var nog mer än man hade vågat hoppas på.
I den muslimska världen har extrema islamister ofta åsikter som närmast är att jämställa med fascistiska idéer. Svenskar med vänstervärderingar som fasar vid tanken på att Sverige skulle styras av fascister verkar tycka att det är helt i sin ordning att försvara och legitimera islams motsvarighet till högerextremister.
För muslimer som tillhör vänstern är det svårt att förstå hur man kan dra sådana slutsatser. Mina muslimska vänner är förkrossade av S ställningstagande.
Och till mina judiska vänner vill jag bara säga att det som hände i Slottsskogen inte är något som alla socialdemokrater ställer sig bakom. Jag vägrar tro att jag skulle vara ensam om åsikten att bojkotten av israeliska varor är ett grovt övertramp i en tid när judar runtom i Europa återigen har anledning att frukta fascismen. Det är ett underbetyg åt den västerländska demokrati vi bekänner oss till och nånstans här går gränsen för vad mitt parti tål.
Låt den vänster som hyllar Hamas och dess terrorattentat mot judiska kvinnor och män den 7 oktober stå för sig själva. Socialdemokratin som jag känner den ska utan att blunda för regeringen Netanyahus övergrepp på civila palestinier i Gaza kunna stå stadig i att bereda ett skydd för judarna i Sverige. Diskussionen om folkmord och tvåstatslösning kan på inget sätt förenklas, men här måste fredens hantverkare ta ett kliv framåt och göra gemensam sak.
Min socialdemokrati ska inte medverka till ökad antisemitism. Jag tror inte heller att man rent krasst egentligen köper sig några socialdemokratiska röster med en sån attityd. Därför är jag fortfarande socialdemokrat.
