Förra året blev Sverige ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism. Två svenskar sköts ihjäl i Bryssel. Det skedde efter en rad koranbränningar under sommaren lett till upplopp i flera svenska städer.
Regeringen tillsatte en utredning och förra veckan lämnades resultatet: “Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster”. Den viktigaste punkten är att Polisen ska få möjlighet att ställa in demonstrationer med hänvisning till fara för rikets säkerhet. Det beskrivs förvisso att det ska “stå klart” att demonstrationen kan medföra en “påtaglig” fara.
Men det är svårt att se förslaget som annat än att man ger efter för islamistiska påtryckningar.
Utredaren Mattias Larsson påpekar att “om man bara gör en bedömning utifrån intresset av att värna yttrandefriheten så missar man en annan aspekt i vågskålen, och det är ju det att vi vet ju att det vi gör här [...] påverkar omvärlden. Vi vet att de sammankomster som hölls förra året ledde till upplopp” (Regeringskansliet 5/7).
På den kanske mest relevanta frågan i sammanhanget: om koranbränningar hade stoppats ifall dessa regler redan funnits, svarar Larsson att ”Ja, det hade funnits förutsättningar för det”.
Risken med inskränkningar i demonstrationsrätten är att vissa typer av yttranden kommer att försvinna, eftersom det är vissa demonstrationer som tenderar att generera hot mot rikets säkerhet.
Stater som Ryssland eller Iran kan givetvis använda detta till sin fördel för att stoppa regimkritiska demonstrationer i Sverige. Ska vi då inte tillåta protester mot Ryssland eller Iran? Det finns dessutom risk att hot mot Sverige snarast uppmuntras.
Utöver detta ska Polisen även kunna besluta hur budskapet framställs, exempelvis genom att bestämma att inga koraner får brännas eller att man inte får använda sig av bilder på utländska ledare.
Men att öppna för att Polisen och Säpo ges möjlighet att lägga sig i vad som får föras fram i demonstrationer är en stor förändring. I stället för att Polisen skyddar demonstranternas rättigheter att föra fram åsikter, måste demonstranter rätta sig efter vad myndigheter anser är lämpligt att yttra.
Men framför allt: förslaget legitimerar i grunden de krafter som brukade våld för att uppnå sina mål. Här går man våldsverkarna till mötes, snarare än att skydda dem som använder sin rätt att uttrycka sig. Och vad händer med ett samhälle när man belönar dem som brukar våld för att få sin vilja igenom?
Det är rimligt att Polisen ska kunna ändra tid och plats för en demonstration. Det är exempelvis inte lämpligt att bränna en koran utanför en moské eller att islamister håller demonstrationer utanför synagogor.
Men utredningsförslaget går mycket längre. Det har inte blivit lag än, Sverigedemokraterna har exempelvis varit mycket kritiska. Alternativet är inte heller att inte göra något alls. Snarare är det att lagföra de individer som faktiskt hotar rikets säkerhet genom våldsamheter och upplopp. Och på så vis visa att den svenska yttrandefriheten är mer helig än en bok.
