Tänk att vi klarade det! Vilken utmanande, svår och fantastisk resa det varit att komma dit där vi är i dag - Sverige är världens första fossilfria välfärdsstat! Utvecklingen av bioekonomin lade grunden för en blomstrande bioindustri som är värdeskapande och ger jobb och välstånd.
Så här 35 år senare är det inte många som kommer ihåg det, men beslutet vid klimatkonferensen i Paris 2015 innebar en vändpunkt, som visade att det fanns en global enighet att lösa klimatfrågan – dåtidens största miljöhot.Världens ledare insåg att det krävdes resolut handlande och mod för attnå en hållbar utveckling 2050.
Det skifte som skedde innebar en övergång till bioekonomi, produkter baserade på förnybar råvara, som skog, ersatte helt produkter baserade på fossila råvaror som kol och olja. Bioekonomi satte kretsloppstänkande i centrum istället för förbrukning. Det krävdesför attklara både tillväxt och hållbarhetsamtidigt.
Klimatavtalet från Paris 2015lyfte skogens stora betydelse för att begränsa den globala uppvärmningen. Det handlade både om att den växande skogen tar uppkoldioxid och om möjligheterna att öka skogsindustrins produktion avförnybara produkter och energi.
Svensk skogsindustri var redan 2015 inställd på att utveckla bioekonomin. Vi hade redan då hållbart brukade skogar som förädlades till förnybara produkter. 96 procent av skogsindustrins processer drevs då av bioenergi, idag 2050 är även de sista procenten utbytta mot förnybar energi. De klimatnyttiga produkterna från skogen fortsätter att ge global effekt genom att 80 procent av varorna exporteras.
I dag, 2050, är hela kedjan i skogsnäringen utan tvekan den mest klimatsmarta basindustrin.Sedan länge har vi producerat smarta förpackningar, trägolv, bioenergi med mera. Många av dagens skogsprodukter – våra kläder, datorer etcetera – har utvecklats för storskalig miljövänlig produktion under de senaste 20 åren.
75 procent av världens befolkningbor istäder. Hållbart byggande har förutsatt en kraftig ökning av träbyggandet.Modern träbyggnadsteknikhar inneburiten radikal minskning av koldioxidutsläppen jämfört medatt bygga ibetongeller stål. Trä hardessutomlåg energiförbrukning i byggprocessen, binderkol under hela sin livstid, är lätt att återvinna och lätt att transportera.
Redan för 35 år sedan visste vi att det skulle bli en stor utmaning att lösa vårt beroende av bensin och diesel för transporter av människor och gods. För skogsindustrin, som hämtar sitt virke långt ute i skogarna och transporterar de färdiga produkterna långt utanför landets gränser, verkade det länge nästan omöjligt att hitta en lösning. Men med teknikutveckling, effektivisering, bland annat att tillåta lastbilarna att lasta mer, stora satsningar på järnvägen och ändrade resmönster har nödvändiga förändringar skett. Ökad elektrifiering och förnybara bränslen var förutsättningenför hållbara transporter.Biodrivmedel från skogsråvara är idag en betydande produktgren för svensk skogsindustri.
Att vi lyckades driva den hållbarautvecklingenbåde i Sverige och globalt var resultatet av alla vårabioekonomiska val. De val vi gjorde såväli butikensom ipolitiken.
Det har inte rått någon tvekan om nödvändigheten att satsa på biobaserade råvaror. Men detkrävdes starka politiska styrmedel för att fasa ut fossilt baserade produkter och lämna plats för det förnybara.
Många av de nödvändiga tekniksprång som tagits har till att börja med tett sig omöjliga. Men med kloka politiska satsningar på både grundforskning, till exempel partikelgeneratorn i Lund Max IV, demonstratorer och uppskalning har Sverige kunnat utvecklas till ettbioekonomiskt föregångsland.
Carina Håkansson
Vd för Skogsindustrierna