Hamasledaren Ismail Haniyehs död har uppmärksammats världen över, även i Göteborg.
Hamasledaren Ismail Haniyehs död har uppmärksammats världen över, även i Göteborg. Bild: Vahid Salemi

Naomi Abramowicz: Göteborgs moské ber för terrorledare

Företrädare för Göteborgs moské talar med kluven tunga.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

I fredags ledde den största moskén i Göteborg en bön för den dödade Hamasledaren Ismail Haniyeh. Det avslöjade sajten Doku, som granskar islamismen i Sverige, på måndagen (5/8). Först genomfördes en predikan av moskéns imam, sedan tog en annan man vid och ledde församlingen i en bön för Haniyeh och andra martyrer, rapporterar Doku.

När Doku konfronterar imamen med uppgifterna verkar han märkbart obrydd. ”Ismail Haniyeh var en vald ledare och det är deras business, det angår inte mig alls”, svarar imamen när Doku ifrågasätter lämpligheten i att be för en terrorist. Imamen vägrar däremot att svara på hur han ser på Hamas och om han anser att det är en terrororganisation.

ANNONS

Vidare menar imamen att det inte är konstigt att hålla en bön för en muslimsk ledare. Men Haniyeh var inte vilken religiös figur som helst. Han var en politisk ledare för en islamistisk och antisemitisk terrorgrupp vars främsta mål är att utplåna Israel, och som har gjort sitt yttersta för att uppfylla det.

Det här är inte heller första gången som Göteborgs moské hamnar i blåsväder. Sedan moskén invigdes på Hisingen för tretton år sedan, ett bygge för nästan 70 miljoner kronor som helt finansierades av den islamistiska diktaturen Saudiarabien, har den förekommit i ett antal skandaler (GT17/6 2011).

Det finns ett återkommande tema gällande Göteborgs moské: dess representanter framför ett budskap utåt, och ett annat inåt. Utåt tar de avstånd från extremism och ställning för demokrati, men innanför moskéns väggar kan det låta annorlunda.

Göteborgs-Posten har tidigare rapporterat att personer inom Göteborgs moské ska ha argumenterat för att det är rätt att åka ned till Syrien och strida mot Assadregimen av religiösa skäl (1/8 2013). Något som senare förnekades av moskén.

Företrädare för moskén har flera gånger uppmärksammats på grund av vilka råd den ger till muslimska kvinnor. När SVT:s Uppdrag Granskning talade med en imam i Göteborgs moské om vilka skyldigheter en muslimsk kvinna har till sin make sa han helt olika saker på band, och på den dolda inspelningen som programmet gjorde (12/5 2012).

ANNONS

En man kan inte begära något av en kvinna som kränker henne eller som är skadligt för henne, sa han i den bandade intervjun. Men när en kvinnlig medarbetare från SVT besökte imamen, med dold kamera, och utgav sig för att behöva rådgivning då hon blev slagen av sin make sa imamen att det inte var så farligt, utan något som kunde lösas inom familjen. Trots SVT:s avslöjande för tio år sedan arbetar imamen fortfarande för Göteborgs moské, enligt moskéns hemsida.

Moskéns företrädare har upprepade gånger försäkrat medier om att den är för demokrati och mot extremism. Men efter avslöjandet att man håller bönestunder för Hamasledare är det svårt att ta sådana försäkringar på allvar.

Det är en sak att det sker predikningar i moskén om kriget i Gaza och det palestinska folkets lidande (GP 12/3).Det är fullt naturligt, särskilt med tanke på att det finns människor i församlingen som har förlorat familjemedlemmar i kriget. Men att en predikan avslutas med en bön för en terrorledare handlar inte om att visa sympati för palestinska folket. Att be för Ismail Haniyeh är detsamma som att hylla en terrorist.

ANNONS