Det har varit en dålig vecka för Göteborgs moské. I måndags avslöjade sajten Doku att moskén hade lett en bönestund för Ismail Haniyeh, en av ledarna för terrororganisationen Hamas.
När moskéns företrädare konfronterades av Doku med uppgifterna försökte de först minimera händelsen. Imamen betonade att det handlade om en bön för en avliden civil muslimsk ledare, och inte en hyllning av Haniyehs politiska gärning. Förklaringen höll i några dygn.
Efter att nyheten hade plockats upp av fler medier, både lokalt och nationellt, backade moskéns ledning. Efter ett krismöte meddelade moskén på torsdagskvällen att två imamer kommer att entledigas. De kommer inte heller att få leda några böner tills vidare.
”Vi kommer fortbilda andra imamer i beslutsprocesser. Det finns redan en policy idag men vi insåg att vi behöver förtydliga”, säger moskéns talesperson Mohammad El-Alti till GP (8/8).
Uttalandet från moskéns talesperson låter ungefär lika övertygande som om det hade skrivits av AI-tjänsten ChatGPT. Vilka beslutsprocesser? Och vilken policy? Krävs det en policy för att inte leda församlingen i bön för en terrorledare?
Det är uppenbart att moskéns företrädare framför allt oroar sig för vilka konsekvenser som skriverierna kan få på sikt. Nyheten har nämligen nått både Regeringskansliet och Myndighetssverige.
Socialminister Jakob Forssmed (KD) skriver på plattformen X, tidigare Twitter: ”Extremism har ingen plats i religiösa miljöer”.
”Finns det medlemsföreningar i det här trossamfundet som står bakom en terrororganisation? Det skulle vara väldigt olyckligt och problematiskt”, säger Isak Reichel, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) till SVT (7/8).
Enligt Reichel följer myndigheten saken noga och har redan inlett en diskussion med Förenade islamiska föreningar i Sverige, där Göteborgs moské är medlem, som får bidrag av SST. Men ännu har inga beslut fattats.
I dag finns det demokrativillkor för trossamfund som får offentliga bidrag, men villkoren har kritiserats av de bidragsgivande myndigheterna för att vara för svåra att tillämpa.
Lagen ändras den 1 januari nästa år, och då kommer det förhoppningsvis att bli lättare att både tolka villkoren och dra in bidrag för samfund som inte respekterar demokratiska värderingar. I dagsläget är det svårt att dra in stöd till ett samfund som en gång har fått det, påpekar Reichel.
”De nya demokrativillkor som träder i kraft 1/1-25 ger betydligt bättre redskap att säkra att statligt stöd inte går t aktörer som främjar extremism”, skriver Forssmed på X med anledning av bönen för Hamasledaren.
Det verkar som att Förenade islamiska föreningar i Sverige kommer att behöva hålla bättre koll på sina medlemsföreningar, däribland Göteborgs moské, framöver. Och inte bara för att det ser illa ut i medierna.
