Greta Thunberg, galjonsfiguren för den unga klimatrörelsen, har fått ett oerhört stort genomslag i medierna sedan hon genomförde sin första skolstrejk 2018. Sedan Thunberg slutade skolan har aktivismen fortsatt. Det senaste året har Thunberg blivit bortburen av polis vid mer än ett tillfälle i samband med klimataktioner både i Sverige och utomlands. Hon har även ställts inför rätta flera gånger.
Thunbergs stora mediala synlighet har lett till en föreställning om att hon och hennes medaktivister på något sätt är representativa för dagens unga, och att klimatet är den enda politiska frågan som de bryr sig om. Men stämmer det verkligen?
Det finns flera tecken på att miljöfrågan inte är lika het bland dagens unga längre. Ungdomsbarometerns senaste rapport visar att ungas intresse för klimatfrågan har minskat (SVT 3/7). År 2018 sa 50 procent att miljö och klimat var en av de viktigaste frågorna. Fem år senare var det enbart 35 procent som instämde i påståendet.
Dagens skolungdomar verkar inte heller särskilt attraherade av partiet med den starkaste miljöprofilen. Miljöpartiet är inte ens i närheten av att vara det största partiet bland svenska skolungdomar i högstadiet och gymnasiet, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors preliminära siffror från EU-skolvalet 2024.
Sverigedemokraterna är det största partiet med 24,5 procent, tätt följt av Moderaterna som får knappa 24 procent. Socialdemokraterna kommer på en tredjeplats med 18,5 procent. Och Miljöpartiet får bara nöja sig med dryga nio procent.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet har tittat på svensk miljöopinion över tid, från 1997 till 2023. Rapporten visar att, till skillnad från vad många förståsigpåare tror, så är det inte ungdomar från 16 till 29 år som är mest intresserade av miljöfrågor- Det är faktiskt gruppen som är 50-64 år. Dessutom visar rapporten att miljöintresset bland ungdomar har dalat över tid.
Daniel Jansson på SOM-institutet spekulerar kring varför ungdomar inte är mer miljöintresserade: ”Orsaken kan vara en motreaktion bland unga då de kanske känner en press på sig att de måste vara intresserade av miljön” (SVT 3/7).
Jansson är något på spåren. Det blir knappast en rebellisk handling för ungdomar att vara miljöaktivister när vuxenvärlden ser Greta Thunberg som en nationalklenod och all undervisning, enligt skolans styrdokument, ska genomsyras av miljö- och hållbarhetsperspektivet. Efter ännu en skoluppgift som berör klimatfrågan kan sannolikt intresset svalna. Det hjälper förmodligen inte att mamma och pappa, eller till och med mormor och morfar, kapar miljökampen. Då blir den per definition mindre intressant.
Dessutom finns det andra frågor som för många unga förmodligen är mer kännbara än klimathotet, exempelvis sådana som rör trygghet och kriminalitet. Generation Z, född 1995-2012, är den första som har vuxit upp med ord som förnedringsrån i vokabulären. Ett begrepp som knappt ens existerade för ett decennium sedan, utan tog sin in på Svenska Akademiens nyordslista först 2020.
De har också vuxit upp i en mer otrygg tid än sina föräldrar. De lever i ett Sverige där skjutningar och sprängningar inte är något sensationellt, utan närmast vardagshändelser.
Ungdomsbarometerns eftervalsanalys i samband med riksdagsvalet 2022 visade att de yngsta väljarna känner en stark pessimism när det gäller framtiden. När de fick förklara varför så var den främsta anledningen inte klimathotet, utan otryggheten och kriminaliteten. Därför är det inte förvånande att många unga lade sin röst på partier som prioriterar frågor rörande lag och ordning, snarare än klimatet. Men det verkar inte lika intressant att ta hänsyn till vad unga tycker när deras åsikter inte är i enlighet med vad vuxenvärlden tycker att de borde vara.
Det verkar nästan som att vuxengenerationen, inklusive medierna, projicerar sina egna uppfattningar på ungdomar snarare än att lyssna på dem. Vuxenvärlden lyfter hellre de unga gröna aktivisterna som står på barrikaderna än den allra största trenden bland yngre: högervågen. Trots att högerblocket hade vunnit i det senaste riksdagsvalet, med god marginal, om förstagångsväljarna hade fått bestämma.
Men högertrenden bland unga tycks inte alls vara lika intressant att uppmärksamma. Ungdomen ska ju per definition vara idealistisk vänster. Det finns fler än Greta Thunberg i Generation Z som är värda att lyssna på.
