En av grundtankarna bakom friskolereformen var att ge elever och föräldrar mer valfrihet. En mångfald av aktörer skulle garantera att alla barn kunde välja en skola som passade dem. Makten skulle flyttas från politiker och tjänstemän till medborgarna själva.
30 år senare är det självklart att barn har rätt att välja skola. Men möjligheten att bedriva skolor i form av vinstdrivande aktiebolag kan ibland hota den mångfald som reformen syftade till. AB-skolorna växer i dag på små, ideella skolors bekostnad. Och på de kommunalas.
Ett viktigt skäl till detta är att politiker och andra opinionsbildare, då främst från borgerligheten, gått från att försvara valfrihet och pluralism till att försvara enskilda bolag och deras intressen.
Härryda är ett mycket pedagogiskt exempel på det.
Trots protester från medborgarna i kommunen vill nämligen de styrande politikerna, med kommunstyrelsens ordförande, moderaten Per Vorberg i spetsen, att Internationella engelska skolan (IES) ska öppna i Mölnlycke. Historien går flera år tillbaka. Som GP rapporterat om ville kommunen först riva en äldre kommunal skola för att ge plats åt friskolan, något som stoppades efter massiva protester från kommuninvånarna.
Då beslutade kommunpolitikerna att IES skola i stället skulle byggas på en fotbollsplan bredvid två kommunala skolor, mark som man alltså vill sälja till Skanska för bygget av skolan.
Detta trots att kommunförvaltningens utredningar drar slutsatsen att det inte behövs någon ny skola. Befolkningsprognosen visar att en etablering av IES kommer att resultera i ett överskott på 1 000 skolplatser. Det kan utarma kommunens ekonomi. Om det står tomma skolbänkar i den kommunala skolan kan kommunen bisarrt nog dessutom bli ersättningsskyldig till friskolan. Detta eftersom den kommunala skolan då får mer ersättning per elev, vilket strider mot lagen om likabehandling av skolor.
Det kan rentav bli så att kommunal skolverksamhet tvingas stänga ned om IES etableras. Men enligt Per Vorberg är det inga problem. Då är det bara att slå igen portarna till den kommunala skolan. Med resultatet att barn rycks upp från sin vardag.
Som om det inte vore nog med argument mot att bereda plats för IES, så talar även kommunens egen "barnkonsekvensanalys" emot etableringen. Åtminstone om man läser vad som faktiskt framgår i rapporten.
LÄS MER: Dags att reparera friskolereformen
LÄS MER: Nya protester mot placeringen av Internationella Engelska Skolan i Härryda
Den fotbollsplan IES skola planerar att byggas på används i dag av barnen på närliggande skolor, både inom ramen för idrottsundervisningen och på fritiden. Utöver det finns grönområden i anslutning som barnen använder för att leka i. Om IES får bygga sin skola kommer utomhusytan för barnen på Furuhällsskolan att minska med hälften, från 60 till 27 kvadratmeter per elev. Barnen på den nya skolan får å sin sida nöja sig med ynka 15 kvadratmeter per elev.
I en tid då barnfetman ökar och unga rör på sig på tok för lite är det anmärkningsvärt att kommunen inte tycks bry sig om att ge ungarna en ordentlig skolgård för spontan lek och idrott.
En elev som citeras i dokumentet säger att en ny skola är ”den sämsta idén någonsin”. Barnen som går i de närliggande skolorna Furuhällsskolan och Djupedalsskolan ger en samstämmig bild. Den ”överväldigande majoriteten” av de tillfrågade barnen är negativa till att det byggs en ny skola i deras närområde. De är rädda för att skogen kommer att försvinna, att det inte kommer att gå att leka i närområdet och att det blir svårare att cykla till skolan.
Även lärare och andra anställda ser negativt på byggplanerna, bland annat för att området används i undervisningen, för att det riskerar att uppstå konflikter mellan elever från olika skolor, för att ljudnivån blir hög och att barnens resa till skolan blir mindre säker.
Argumenten mot att låta IES bygga en skola är uppenbara. Den behövs inte sett till elevunderlaget. Tvärtom. Den kommer att utarma den kommunala skolan, som kan behöva rivas. Elever, lärare och föräldrar är kritiska. Medborgarinitiativ mot förslaget samlar hundratals personer. Ändå håller kommunledningen fast vid planerna.
Alliansstyret tycks se det som att barnen är till för skolan och inte tvärtom. Därtill tycks man ha glömt vem man företräder: medborgarna i den egna kommunen. Just nu agerar Per Vorberg (M) som en friskolelobbyist och inte som en ansvarsfull politiker som bryr sig om vad invånarna tycker om utformningen av sina barns närmiljö. Det är som en parodi på borgerligheten.
