För 15 år sedan utformade Fredrik Reinfeldt tillsammans med Miljöpartiet det som kom att bli OECD:s mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring. Det svenska regelverket har helt utgått från arbetsgivarnas önskemål och bidragit till att många oseriösa företag fritt har kunnat exploatera utländsk arbetskraft.
Sveriges liberala regelverk för arbetskraftsinvandring är särskild anmärkningsvärd i ljuset av att vårt land har en av Europas högsta nivåer av arbetslöshet.
En politisk tillnyktring har skett under de senaste åren. Och det har funnits ett brett politiskt stöd i att återreglera arbetskraftsinvandringen. Flera steg har tagits av både Socialdemokraterna och Moderaterna.
I november 2023 infördes ett förhöjt krav på god försörjning för den som kommer som arbetskraftsinvandrare. Det befintliga kravet på 13 000 kronor i månaden höjdes till cirka 27 000 kronor i månaden.
Förslaget att höja försörjningskravet föranledde en enormt uppskruvad kritik mot åtstramningen. Att Svenskt Näringsliv skulle ta strid mot att behöva betala högre löner för arbetskraften var kanske inte helt oväntat. Mer överraskande var att ett flera företrädare för SKR (Sveriges Kommuner och Region) ställde sig på barrikaderna mot att reglera arbetskraftsinvandringen. Absurda påståenden framfördes om att tusentals välfärdarbetare skulle utvisas.
Nu har de nya reglerna för försörjningskrav varit på plats ett halvår. Hur har det då gått? Fick kritikerna av ett höjt försörjningskrav rätt?
Här kommer lite hårda fakta.
Antalet beviljade nya tillstånd för arbetskraftsinvandring sjönk under årets fem första månader från cirka 8 200 personer år 2023 till cirka 6 000 personer år 2024. En minskning. Men knappast några stängda gränser.
Tittar vi på enskilda yrkesgrupper så har försörjningskravet främst påverkat yrken med kortare utbildningskrav.
Några exempel;
År 2023 gavs tillstånd för 519 bärplockare och plantörer under de första fem månaderna. Under årets första fem månader uppgick antalet till 189 personer.
Antalet tillstånd för köksbiträdena har mer än halverats från 389 personer till 144 personer.
Antalet städare som fått arbetstillstånd sjönk under årets första fem månader från 250 till 77 personer. En minskning med 70 procent.
Tittar vi på yrken med krav på högskoleutbildning så är förändringen mindre dramatisk. Även för dessa yrken har i flera fall en minskning skett. Men mycket mer modest. Och för några yrken har till och med invandringen ökat – exempelvis läkare.
Bilden som statistiken ger är att försörjningskravet har bidragit till att minska arbetskraftsinvandringen och att minskningen har skett just bland de yrkesgrupper där arbetsmarknadens behov av arbetskraftsinvandring är lågt eller till och med obefintligt.
Men trots att försörjningskravet biter så är nu kravet på väg att avskaffas. En regeringsutredning har nyss lämnat ett förslag där försörjningskravet avskaffas och samma utredning vill ytterligare expandera lapptäcket av undantag. Ett avskaffat krav är ett steg i fel riktning och riskerar att ökar problemen med utnyttjande av arbetskraft.
