Islam är den religion som svenskar är mest negativa till, visar siffror från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Den senaste mätningen visar att svenskar aldrig har varit så kritiska mot islam som i dag: 57 procent har en negativ inställning jämfört med åtta procent som har en positiv inställning.
Om man tittar på partisympatisörer är det inte helt oväntat sverigedemokrater som är mest skeptiska mot islam. Men oavsett vilket riksdagsparti som människor identifierar sig med är resultaten entydiga: alla partisympatisörer är mer negativa till islam än till kristendomen eller judendomen.
Varför är svenskar så kritiska till islam? Det vore lätt att avfärda svenskar som främlingsfientliga rasister som ogillar muslimska invandrare. Men det vore att göra det lite väl enkelt för sig.
När tolerans ska mätas internationellt är Sverige ofta ett av de mer toleranta länderna. En studie gjord av statsvetare vid Uppsala universitet visar att när svenskar fick svara på vilka grupper de ogillade mest hamnade både vaccinmotståndare och abortkritiker långt före muslimer.
Även om islamofobi är en realitet i Sverige går det knappast att påstå att en majoritet av svenskarna ogillar muslimer. För att förstå den svenska skepsisen mot islam bör man i stället titta på religionens roll i Sverige, hur islam utövas och vilka krav som islam ställer på det omgivande samhället.
Sverige är ett av världens mest sekulariserade och minst religiösa länder. I modern tid har religion ofta setts som något privat, något som främst bör praktiseras i hemmet och inte i offentligheten. Att fråga någon om de tror på Gud är nästan lika opassande som att fråga någon vad de röstar på eller hur mycket de tjänar. Sverige har dessutom en juridisk åtskillnad mellan kyrka och stat, även om Svenska kyrkan fortfarande har en betydande roll i samhället.
De flesta praktiserande muslimer i Sverige har en helt annan relation till sin religion än vad många troende kristna svenskar har. Islam ses inte som något som främst äger rum mellan hemmets fyra väggar, utan något som bör genomsyra hela livet och vardagen.
I Mellanöstern och Nordafrika, där merparten av de muslimska invandrarna kommer ifrån, existerar heller ingen åtskillnad mellan stat och religion. Islam och politik hör ihop i den muslimska världen. Tron har en självklar plats i det offentliga rummet.
Dessutom finns det stora skillnader mellan de dominerande tolkningarna av kristendomen och islam i synen på om det är nödvändigt eller ens önskvärt att modernisera religionen. Medan kristendomen till stor del har anpassat sig efter väst förutsätts att samhället ska anpassa sig efter islam i Mellanöstern och Nordafrika. Att vara bokstavstrogen tillhör undantagen inom kristenheten, men är det dominerande synsättet i den muslimska världen.
Det är inte förvånande att diametralt olika synsätt på religion och dess roll i samhället skapar konflikt. I takt med att islam har blivit en mer dominerande religion i Sverige, på grund av den stora flyktinginvandringen, blir spänningarna också större.
Det finns ytterligare en faktor som bidrar till spänningarna: merparten av de muslimer som har flyttat till Sverige är vana vid att ha majoritetsstatus i sina hemländer. De har inte erfarenhet av att tillhöra en religiös eller etnisk minoritet som måste anpassa sig, utan är vana vid att deras traditioner dominerar.
Det gör också att de har ett annat förhållningssätt jämfört med exempelvis judar, kurder eller kristna från Mellanöstern, som länge har haft minoritetsstatus och tvingats söka majoritetens acceptans. Grupper som är vana vid att vara minoriteter utgår inte från att andra kommer att anpassa sig efter dem. De kräver heller sällan lika stora eftergifter från det omgivande samhället, något som även nyare minoritetsgrupper kan dra lärdom av.
Så länge det inte sker en anpassning av islam till väst, eller än hellre till Sverige, är sannolikheten stor att irritationen från svenskarnas sida antingen kommer att fortsätta eller att öka i intensitet.
