Spelindustrin omsätter mer än 220 miljarder dollar per år. Det är mer än strömningstjänster, musik och film tillsammans. Lägger man till traditionell kabel- och linjär-tv så blir förvisso de klassiska underhållningsformerna större. Samtidigt så är tillväxten inom spelbranschen betydligt snabbare än vad den är inom musik- eller filmbranschen. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer med andra ord spel – inom samtliga format, från mobil- till Pc-spel – vara större än samtliga övriga former av underhållning.
Det är inte illa för en bransch som ännu under tidigt 2000-tal ansågs syssla med leksaker för barn och ungdomar, inte något som vuxna ägnar sig åt. Även om digitala spel i olika dess former fortfarande är störst bland unga, att betrakta sig som "gamer" är den vanligaste identiteten inom både generation Alpha och Z (de födda efter 1995), så är det i allt större utsträckning en angelägenhet för hela samhället. Spelkultur är inte nischkultur – det är samtidskultur.
Men trots dess centrala roll för väldigt många i det samtida samhället så behandlas spel fortfarande som något sekundärt i förhållande till sociala och traditionella medier eller annat företagande.
En hel del uppmärksamhet har i både USA och Europa riktats mot den centrala roll som kinesisk ägda sociala medier, primärt Tiktok, har i vår offentliga kultur. I USA finns det blocköverskridande enighet om att det inte går att att anförtro åt ett kinesiskt bolag att hantera så stora mängder känslig information och samtidigt/därmed sitta på makten att påverka hundratals miljoner människor. I Europa är det ämnet ännu i sin linda.
Än mindre uppmärksamhet har ägnats åt att studera vad kinesiskt ägande inom spelindustrin på sikt kan innebära säkerhetspolitiskt. Detta är något som Utrikespolitiska institutet försökt åtgärda. I en ny rapport beskriver de både den kinesiska spelbranschen samt dess verksamhet utanför Kina.
Som med alla kinesiska bolag över en viss storlek så har även spelbolagen en tydlig relation med det kinesiska kommunistpartiet. Även om kinesiska bolag, samt bolag som har kinesiska majoritetsägare i utlandet, operativt i det dagliga arbetet är oberoende så kan de inte vara det på en strategisk nivå. Det är inte heller säkert att det kinesiska inflytandet märks dagligdags hos oss som använder tjänsterna – men den stunden kan komma.
Kinesiska bolag är nämligen alltid underordnade det statsbärande partiets långsiktiga intressen. Att Peking bygger upp en ordentlig ägarandel i exempelvis svenska eller amerikanska spelbolag behöver inte betyda så mycket vid en första anblick, men betänk att sådana investeringar kan löpa över decennier.
Kommunistpartiet betraktar spelbranschen som en central del av den utrikespolitiska strategin. 2021 utsåg exempelvis Kinas centrala propagandadepartement datorspel till en av exportkategorierna som syftar till att främja kinesisk kultur genom att "berätta Kinas historia väl."
Så här kan det gå till i praktiken. En storspelare på den kinesiska spelmarknaden är bolaget Tencent som aktivt investerar i utländska spelbolag. Kommunistpartiet äger en så kallad "gyllene aktie" i bolagets kinesiska dotterbolag vilket garanterar inflytande och insyn i dess verksamhet. Moderbolaget Tencent har investerat i ett antal svenska spelbolag som antingen är helt- eller delvis ägda av bolaget. Till dessa hör Sharkmob, Stunlock studios, 10 Chambers och Fatshark. Tencent har också en mindre ägarandel i Paradox Interactive, känt för sina historiska strategispel.
Europas ekonomiska beroende av Ryssland har ägnats mycket uppmärksamhet de senaste åren. Det är välmotiverat med tanke på att den ryska diktaturen bedriver ett aggressivt anfallskrig i Europa. Men även om Kina på många sätt håller lägre profil så är inte relationen mellan den privata marknaden och staten annorlunda än den i Ryssland. Att inte med samma noggrannhet vara uppmärksam och vaksam på kinesiska ekonomiska intressen i Sverige är därför ett misstag.
Kinas samlade internationella investeringar (både statliga och privata) uppgår till 2400 miljarder dollar. Rysslands är en femtedel av detta. Det säger sig självt att det finns en betydligt större möjlighet för den kinesiska regimen att utöva påverkan – såväl direkt som indirekt – på omvärlden.
Utrikespolitiska institutet listar en rad risker med ökat kinesiskt inflytande på spelbranschen. Bland annat censur av känsliga ämnen, insamling av data om användare och deras beteende samt ekonomiska påtryckningar vid ett förvärrat säkerhetspolitiskt klimat.
Samtliga av dessa riskscenarion är ännu teoretiska. Strategin med uppköp och investeringar är dessutom under en uppstartsfas. Det handlar inte om särskilt många bolag ännu och som andel av den totala globala spelindustrin är Kinas andel ännu blygsamma 20 miljarder dollar. Men ge det några år och den andelen kan växa, och med en sådan tillväxt kommer det kinesiska kommunistpartiets globala inflytande att växa parallellt. Med kinesiska investeringar kommer ofrånkomligen ett beroende av kinas kommunistparti, det är en insikt som borde börja sätta sig i Sverige.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
