Det finns inget som kan jämföras med nyfallen snö. Vit, jämn, gnistrande snö som ligger utanför fönstret som ett slätt täcke. Sådär som det är innan någon har sandat, rört eller trampat i snön. Vilsam, vackert, väntande. Som ett oskrivet blad som väntar på det som ska ta form.
Nyåret är nästan som nysnö. Orört, oskrivet och väntande. Vi har att se fram emot väntade och oväntade händelser. Året blir till viss del det vi väljer att fylla det med men det blir också det som vi tvingas ta itu med. Jag känner både förväntan och lite bävan inför allt som ett år kan innebära men mest ser jag fram emot ett nytt år. Ofärgat och oskrivet.
Nu tror jag ju inte på slumpen som det som formar våra liv. Jag tror snarare att den finns en tanke, en plan och en Guds välvilja i det som väntar oss. Varje ny dag och varje nytt år. Jag tror att någon gått före, med steg som inte lämnar vanliga fotspår men som ändå visar en väg.
I En skrift i snön skrev poeten Kristina Lugn: Den saga som skrev oss, den skrevs av en vän. En oerhört vacker text som också finns tonsatt av Benny Andersson:
Det blåser på månen
En blåklocka slår
För allt det som är
Som inget vill vara
Jag vandrar i vinden
Ett tidevarv går
Sen är allt det som skrämt mig
Inbillning bara
En Karlavagn landar hemmavid
Nu seglar jag bort med min vän
På höga moln av frid
Och evig ro
En liten stund
Och natten som väntar lär oss att drömma
Den saga som skrev oss
Den skrevs av en vän
En skrift i snön
Om hjärtas hem
Detta är endast ett utdrag men läs hennes text i sin helhet vid tillfälle! Det är ord som andas trygghet och frid och som påminner om ett hopp. Det oskrivna bladet ger mig också hopp. Nya försök. En ren yta. En tid för nystart som ger möjlighet till da capo eller repriser av det som blev lyckat och bra. Och en ny möjlighet att göra om och göra bättre det som inte blev som det skulle. Vi lämnar det gamla bakom oss och sträcker oss mot framtiden.
Jag vet inte om jag vill uttala några nyårslöften inför det nya året men jag har många önskningar. Både för egen del och för andras väl.
Och vissa förväntningar vill jag nog dela med andra, både före och efter tolvslaget. Men en del önskningar vill jag bära med mig tyst in i det nya och låta det landa som nyfallen snö, komma upp som spirande blommor och som tidiga soluppgångar inför värmande dagar.
Vad hoppas du på när du kikar runt hörnet?
Vi tar väl våra önskningar och förhoppningar med oss in i det nya och tar emot nyåret med förväntan och hopp? Det blir bra. Det tror jag bestämt. Det vill bli bra. För den saga som skrev oss, den skrevs av en vän.
