Det finns få saker som skadat den svenska bilden utomlands så mycket som kampanjen kring socialtjänstens omhändertagande av barn. Flera granskningar har visat att ryktena har plockats upp av utländska aktörer som använt berättelsen för att sprida desinformation om Sverige. Det är således desinformationsaspekten som fått störst utrymme i media, men frågan är mer komplicerad än så.
En nyckel till att förstå konflikten bättre är den kända kartan från World Values Survey som placerar Sverige längst upp till höger på grund av sina sekulära och individualistiska värderingar. I Försvarshögskolans rapport om den så kallade “LVU-kampanjen” skriver de att: “För att motstå denna typ av fenomen krävs inte enbart förebyggande åtgärder mot desinformation specifikt.”
Konflikten som uppstått grundar sig i något som legat latent i samhället länge. Många som har en annan kultur och andra värderingar än majoritetssamhället är rädda för att deras familjer kommer att råka illa ut på grund av svensk lagstiftning.
Svenska institutet, en myndighet som har som uppgift att skapa intresse och förtroende för Sverige utomlands, publicerade en rapport om Sverigebilden 2023. Antalet publiceringar om Sverige ökade internationellt med 10 % jämfört med år 2022. En av de stora orsakerna omnämns vara koranbränningarna. Men en annan stor orsak anges vara “LVU-kampanjen”. Svenska institutet skriver att den har pågått i flera år och fortfarande håller på.
Kampanjen beskrivs som en desinformationskampanj mot socialtjänsten och mot Sverige. Kampanjens mål är att sprida budskapet om att barn omhändertagits på felaktiga grunder. Detta har kommit att bli del av en större kampanj att undergräva Sveriges förtroende som nation internationellt och utgör ett direkt hot mot myndigheter och tjänstemän i Sverige.
Men i Försvarsmaktens rapport ges en mer nyanserad bild. Myndigheten skriver att de ursprungliga aktörerna förmodligen inte menade att deras engagemang skulle missbrukas av fientliga makter. De skriver vidare att detta ärende visar på en sårbarhet i samhället som behöver lösas.
I medias rapportering har fokus varit på att visa hur svensk lagstiftning följts vid omhändertagande av barn. Men kan det kanske vara så att det finns olika åsikter om vad som räknas som giltig grund för att omhänderta barn? Utifrån diagrammet på olika länders värderingar så är det Sveriges värderingar som sticker ut internationellt och inte tvärtom. Det är därför naturligt att andra länder kommer att reagera på värderingar som antas vara självklara inom Sverige.
Det är olyckligt att denna värderingskonflikt har fått ge bränsle till en hatkampanj mot Sverige. Men vi behöver ta människors rädsla på allvar för att komma till en lösning på problemen. Särskilt när det gäller en så känslig fråga som omhändertagande av barn.
