Tidigare i sommar undersökte Svenska Dagbladet politiska sympatier bland unga väljare (4/6). Resultatet visade att klyftan mellan höger och vänster blir allt större mellan tjejer och killar. Högerpartierna lockar de unga männen och vice versa.
Sverigedemokraterna är det mest illustrativa exemplet. Nästan 22 procent av alla män mellan 18 och 29 kan tänka sig att rösta på partiet. Men endast 5,5 procent av kvinnorna.
Det har alltid funnits en viss ideologisk klyfta mellan män och kvinnor, även om den historiskt sett inte varit särskilt djup. Förklaringsmodellerna är flera. Dels är arbetsmarknaden segregerad. Eftersom kvinnorna dominerar välfärdsyrkena tenderar de att rösta vänsterut. Dels har feminismen fått en alltmer framträdande roll inom vänsterrörelsen, samtidigt som akademiseringen stött bort arbetarklassmännen.
Bland politiskt intresserade yngre är det tydligt vilka frågor som dominerar hos de två könen. Tjejerna dras till jämställdhet, klimat och antirasism. Killarna intresserar sig i högre grad för privatekonomi, invandringsdebatten och kärnkraft.
Ungdomsbarometern (2022) bekräftar detta. Dagens unga (15-24 år) kvinnor identifierar sig främst som ”feminister” och ”antirasister”. De unga männen – som ”gamers” och ”aktienördar”. Generation Z är nästan lika politiskt medvetna som 68-generationen, åtminstone när det kommer till samhällsintresse och valdeltagande. Skillnaden är att aktivismen inte sker inom partier och organisationer, utan online.
Därtill tillåter vår hyperindividualistiska samtid de unga att ägna sig åt identitetssökande i högre grad än tidigare generationer. Identitetspolitiska uttryck syns således bland både tjejer och killar, från vänster till höger. Den politiska inspirationen hämtas dock från olika brunnar, beroende på kön.
Offentlighetens huvudfåra är feminiserad. Den kanadensiske psykologen Jordan B Peterson tas fortfarande inte på allvar i offentligheten, trots att han revolutionerat tillvaron för en hel generation unga män. Förvisso har ”Mannen” varit ett återkommande debattema de senaste åren, men då med en entydig poststrukturell vinkel. De traditionella mansrollerna ska både demoniseras och dekonstrueras. Samtidigt åkte den andra stora ungdomsidolen Greta Thunberg till USA och tog selfies med världens makthavare.
Inte konstigt att unga killar väljer bort sådana sammanhang, och gärna positionerar sig mot dem. Den möjligheten finns i gamingvärlden.
Att vara en ”gamer” är nämligen mycket mer än att spela tv- och dataspel. Det är att ingå i en gemenskap där allt kan diskuteras likasinnade emellan och där man får chansen att bli tagen på allvar. Och det måste inte vara antiintellektuellt eller oideologiskt. Den svenska Youtubestjärnan PewDiePie recenserar såväl Dostojevskij som Kierkegaard på sin kanal.
Konsekvenserna av detta könsgap lär vi på allvar se om flera år. Grupper som inte känner sig sedda av vissa partier kan utstråla allt större förakt mot de som väljer att rösta på de partierna. I slutänden ska kvinnor och män trots allt leva sida vid sida. Då är ännu mer polarisering det sista vi behöver.
