Adam Cwejman: Löser mer pengar Sahlgrenskas problem?

Även om extra tillskott i vården behövs så är många av Sahlgrenskas problem av en helt annan natur än brist på pengar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Svensk vård får två miljarder kronor i riktade bidrag för 2025, samt ytterligare en miljard för att korta vårdköerna, enligt ett beslut från regeringen. För den som granskar svenska vårdbudgetar är detta dock en blygsam summa.

I Västra Götalandsregionen (VGR) har Sahlgrenska universitetssjukhuset, regionens största sjukhus, ett underskott på 1,7 miljarder kronor för 2024. I slutet av förra året beslutade de rödgröna att använda en tilläggsbudget för att täppa till några av de värsta hålen.

Trots det saknas fortfarande pengar. Den kraftiga kostnadsökningen beror delvis på högre inflation, ökade personalkostnader och pensionsavsättningar. Även kostnader för inhyrd personal, mediciner och material har stigit.

ANNONS

Personalen påverkas, och de planerade nedskärningarna beräknas drabba cirka 2000 av Sahlgrenskas 17 000 anställda. På Sahlgrenska är ekonomiska problem dessvärre mer regel än undantag, och hela året har krisen varit ett återkommande ämne.

Mellan 2025 och 2027 förväntas dock ett positivt resultat i VGR. Men regeringens satsning kan fortfarande, särskilt ur ett västsvenskt perspektiv, framstå som otillräcklig. Det anser den rödgröna oppositionen, som samtidigt har majoritet i regionen.

Skatteintäkterna, som är regionens största inkomstkälla, spelar förstås en viktig roll. Prognoserna visar dock att budgeten på längre sikt inte ser så dålig ut. Så är bristen på pengar verkligen det största problemet?

Det finns en annan aspekt. VGR:s totala budget avviker från andra regioners, då en något lägre andel läggs på sjukvård. Rikssnittet för sjukvård är 87 procent, medan det i VGR är 83 procent. Övriga medel går till kollektivtrafik, kultur, företagsstöd och regional utveckling.

Vid en närmare granskning visar det sig att VGR satsar mindre på specialiserad somatisk vård och mer på primärvård. Kostnaderna för primärvården har dessutom ökat kraftigt i VGR, med 33 procent jämfört med rikssnittets 14 procent. Mindre av vårdresurserna i VGR går alltså till sjukhusen.

Problemet är mer komplext än att regionen prioriterar annorlunda. En rapport från PWC, publicerad förra året, försökte förklara varför VGR sjukvårdsbudget ständigt hamnar ur fas med de verkliga kostnaderna, vilket leder till panikåtgärder.

ANNONS

Enligt PWC sker fördelningen av vårdpengarna på ett rörigt sätt i VGR. När vårdanslagen justeras för nästkommande år baseras de främst på föregående års budget, inte på de faktiska kostnaderna. Därmed saknar budgeten från början en tydlig koppling till verksamhetens behov.

Sjukhusen tvingas ständigt begära extra pengar från regionen utöver den ordinarie budgeten. Detta skapar en förhandlingskultur där sjukhusen måste be om mer pengar.

I en enkät besvarad av chefer inom VGR vårdverksamheter uppgav endast 13 procent att de kunde styra sin verksamhet mot en ekonomi i balans. Det är oroväckande, eftersom det visar att förståelsen för verksamheternas behov är låg.

Styrningen i VGR är komplicerad, och budgetdisciplinen brister. Detta leder till stora budgetunderskott vissa år. Därför handlar problemet inte bara om brist på pengar, utan även om bristande planering.

Situationen blir ryckig och svårplanerad. Sahlgrenska drabbas, då sjukhuset tvingas till stora besparingar och personalneddragningar, trots att de ekonomiska prognoserna för framtiden ser bättre ut. Men då har många anställda redan lämnat sjukhuset.

Statliga pengar är välkomna men VGR har allvarliga problem med ekonomisk planering. Prognoserna är otillräckliga, ekonomistyrningen är osäker och budgetarbetet bristfälligt.

Statliga bidrag kan minska tillfälliga underskott, men det är förenklat att tro att pengar är lösningen. Som PWC visade i sin rapport är god ekonomisk planering, en fungerande budgetprocess och rätt prioriteringar minst lika viktiga. Det är ett tråkigt svar som sällan får utrymme i vårddebatten, där fokus ofta ligger på vem som lovar mest pengar.

ANNONS

Anmäl dig till Adams nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

ANNONS