Moderaterna verkar äntligen vara på väg att ta sina första stapplande steg ur den förlustkoma som partiet varit i sedan valförlusten. Partiledaren Anna Kinberg Batra har medvetet hållit sig ifrån för stora politiska nytag. Chocken och nederlaget måste ha lagt sig innan förändringar är möjliga. Ett parti är alltid som mest likt en Atlantångare i motgång. Det tar tid att vända skeppet.
De sakpolitiska förslag som hittills förmedlats har knappast varit revolutionerande i vare sig innehåll eller sett till tidigare ståndpunkter. Snarare har det varit finjusteringar och okontroversiella förslag. Det närmsta avbön partiet kommit är att i mumlande ordalag konstatera att den av Fredrik Reinfeldt och Anders Borg förda försvarspolitiken lämnade en del att önska.
Kinberg Batras budskap har varit solklart: Moderaterna ska sitta still i båten. Men nu skönjas åter en ideologisk kontur. Och med det, måhända en ny kurs mot ny strand. För gömt i partiets senaste utspel finns det en sinnrik manöver som syftar till rättvisa.
På DN Debatt (12/6) skriver Kinberg Batra och partiets vice ordförande Peter Danielsson att välfärdsutförare, oavsett driftsformer, bör arbeta mer med kvalitetssäkring av sina verksamheter. Därför kommer den grupp som arbetar med utvecklingen av partiets välfärdspolitik att till höstens partikongress föreslå en generell tillståndsplikt. Denna ska gälla både offentliga och privata aktörer.
Moderaterna föreslår även att det ska införas nationella och enhetliga krav och kvalitetsmått för varje välfärdssektor. Och det ska kunna få konsekvenser om verksamheter brister. De skolor som missköter sig, såväl kommunala som fria, ska kunna hamna under Skolinspektionens huvudmannaskap.
Dessutom vill Moderaterna se tydligare (hårdare) krav på och prövning av ägare och ledning av fria företag inom välfärdssektorn. Men även anställd ledning skall prövas i offentliga verksamheter. Kunskaps- och kompetenskrav samt ekonomisk långsiktighet eftersökes.
Högerdebattörer kommer invända och mena att Moderaterna nu accepterat vänsterns grundläggande problemformulering om att systemet med vinster i välfärden är bristfällig. Må så vara, men Moderaterna torde inse att anledningen till att de förlorade debatten var för att de aldrig tog den. Att Vänsterledaren Jonas Sjöstedt aldrig rasat mot ett enda kommunalt äldreboende med upptäckta missförhållanden har lyckats gå obemärkt förbi.
Att binda kommunala och offentliga verksamheter till samma måttstock som privata alternativ är ett sätt att försöka skapa rättvisa spelregler. Är Socialdemokraterna visa så nappar de direkt på Moderaternas förslag och relegerar utredningen om vinster i välfärden till det skamhörn det hör hemma i. Fokus måste vara på kvalitet och inget annat.
