Den svenska batteritillverkaren Northvolt bär upp drömmen om grön omställning och vitalisering av Västerbotten. Få svenska bolag har de senaste åren varit lika hyllade och prisade. Förhoppningarna är inte bara svenska – inget annat icke börsnoterat bolag i Europa har lockat lika mycket kapital. Största ägarna är den tyska biltillverkaren Volkswagen och den amerikanska banken Goldman Sachs.
Men batteribranschen stöter nu på problem. Efterfrågan på elbilar är visserligen hög i en del länder men flera biltillverkare, däribland Volvo, har dragit ned på ambitionerna med en helt eldriven fordonsflotta. Tidigare i år drog sig BMW ur ett samarbete med Northvolt, värt 20 miljarder kronor. De valde istället sydkoreanska Samsung SDI, som kunde leverera snabbare och i större volymer.
Northvolt har haft problem med sin produktion, och inte bara BMW har upptäckt detta. Scanias eldrivna lastbilar är försenade med ett år, och bolagets vd lade ansvaret på Northvolt som haft svårt att leverera i tid. Nu förvärras situationen för Northvolt.
I veckan meddelade ledningen att företaget tvingas till både uppsägningar och besparingar. I juni månad ställdes satsningen i Borlänge in. Bolagets anläggning för energilagring i polska Gdansk, som precis blivit klar, ska nu säljas. I skrivande stund letar man efter köpare. Trots att företaget i början av året lånade 50 miljarder kronor, varav 35 gick till verksamheten och resten till att betala av andra lån, saknar Northvolt pengar.
Det är inget konstigt med detta. Så fungerar marknader och investeringar – ibland går det bra, ibland går det dåligt. Eldrivna fordon är en lovande bransch, men inte utan risker. Stora summor har satsats på att få igång Northvolts batteriproduktion, men resultaten har hittills varit magra.
Problemet med Northvolt är hur involverade stat och kommun har varit i äventyret.
Bolagets ledning hävdar att av de 60 miljarder som investerats i Sverige kommer enbart 625 miljoner kronor från svenska skattebetalare. Detta ligger förstås i Northvolts intresse för att inte framstå som en börda för staten, men siffran är missvisande.
Genom de statliga pensionsfonderna har 5,8 miljarder kronor investerats. Statliga Vattenfall och Skellefteå Kraft har bidragit med 223 miljoner, medan Vinnova och Naturvårdsverket bidragit med ytterligare 175 miljoner. Energimyndigheten har sedan 2016 investerat 460 miljoner. Den kanske viktigaste summan är Riksgäldens lånegaranti på 12,6 miljarder kronor.
Allt detta sammantaget gör att skattebetalarna är betydligt mer exponerade mot Northvolt än vad företaget ger sken av. Om man dessutom räknar med de lån som Europeiska investeringsbanken (EIB) har gett till Northvolt, ökar andelen offentligt stöd ytterligare.
Men den största satsningen kopplad till Northvolt står Skellefteå kommun för. Hela kommunens framtida tillväxt vilar på förhoppningen om att Northvolt lyckas. Nya arbetstillfällen och investeringar är efterlängtade.
Kommunkoncernen kommer därför investera 42 miljarder kronor under en tioårsperiod fram till 2034, enligt kommunalrådet Lorents Burman (S), allt för att möta den förväntade tillväxten i arbetstillfällen, inflyttning och familjebildning som Northvolts etablering förväntas medföra.
Investeringarna ska betalas med framtida kommunala skatteintäkter som, förhoppningsvis, delvis genereras av Northvolts verksamhet. Skellefteå har satsat allt på drömmen om Northvolts framgång. Dessa investeringar blir dock svåra att få igen om Northvolt skalar ned produktionen eller skulle gå i konkurs inom en snar framtid.
Att nya privata investeringar skulle gå till Northvolt verkar osannolikt. En nyemission kan säkert stärka kassan – men hur länge? Lockelsen är därför stor att ta nya lån, kanske med ytterligare lånekrediter från Riksgälden. Nu gäller det att vara försiktig från statligt håll. Det är ingen idé att kasta mer pengar i det svarta hål för investeringar som Northvolt har blivit. Det vore fantastiskt om Sverige fick en framgångsrik batteritillverkare, men det är inte skattebetalarna som ska stå för investeringskostnaden.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Rättelse
I en tidigare version av denna text hävdades det att planerna för anläggningen Borlänge lades ned i samband med de senaste nyheterna om ekonomiska problem, rätt är att besked redan gavs i juni. Dessutom hävdades felaktigt att befolkningsminskningen varit ”stadig”, rätt är att befolkningen minskade under 1990-talet men därefter återhämtat sig under 2010-talet.
