En plankstek för dryga hundralappen går med lite tur att hitta hos städernas kanske mindre nogräknade restauranger. Och det är inte bara tillagningen som får köttet att smaka unket. Köttet är allt oftare stulet från matbutiker
Runt om i landet kör ligor omkring för att länsa butiker på exklusivt kött. Entrecôte, ryggbiff och oxfilé står på de kriminellas önskelista, och det är ofta svårt för butikerna att göra något åt saken. Särskilt triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö är utsatt, men även Norrlandskusten längs med E4:an.
Tjuvarna ingår ofta i internationella ligor. Andra kan vara samma gäng som förpestar våra förorter, som diversifierar sina intäktskällor. De kommer förberedda med foliefodrade fickor och väskor för att inte sätta igång butikernas larm. Därefter förs köttet till avlastningsplatser, där kriminella grossister och restaurangägare köper det till ett kraftigt reducerat pris.
Butikspersonalen står ofta hjälplös. Sex av tio dagligvaruhandlare uppger att deras anställda har utsatts för hot, och i butiksvimmlet är det svårt att se om någon stoppar ner en oxfilé i väskan eller låter bli att scanna vissa varor.
Vissa åtgärder kan dock hjälpa. Speglar och övervakningskameror förbättrar kontrollen. Men det är farligt för personalen, som kan vara extraknäckande ungdomar, att ingripa mot våldsamma tjuvar. Särskilt när de kriminella ofta bär stickvapen, vilket en Ica-handlare i Västerås vittnat om. Då krävs ordningsvakter, vilket inte är gratis. Totalt uppgick stölderna i detaljhandeln till drygt tio miljarder kronor förra året. Det är en ökning med 20 procent sedan 2021. Värst är det för dagligvaruhandeln, det vill säga i huvudsak matbutikerna. 5,8 miljarder kronor stals från dem.
Från vänsterhåll har matbutikerna kritiserats för att göra profit på hungrande barnfamiljer när inflationen varit hög. Men det är en felaktig bild.
För varje hundralapp som spenderas i en matbutik går drygt 97 kronor till att täcka kostnader som inköp, personal och moms. De knappa tre kronorna som blir över ska täcka finansiella kostnader och skatt innan butiken kan göra vinst. Kostnaderna för stölder, svinn och andra brott är faktiskt högre per hundralapp – 3,61 kronor, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Till det kommer utgifter för säkerhet och förebyggande arbete på 1,48 kronor.
Uppklarningsgraden är också låg. Anmälda butiksstölder har ökat på senare år medan antalet identifierade misstänkta minskar. Ungefär två av tre snattare kommer undan. Av sin natur är brotten svåra att lösa och en stor del av ansvaret – och därmed kostnaden – läggs på de enskilda butikerna.
Antagligen är det mest effektiva angreppssättet att slå till mot krögarna som köper köttet. En livsmedelsinspektion i Malmö ledde till att flera hundra kilo stulet kött kunde konfiskeras för att ägarna inte kunde visa var köttet kom ifrån.
Att skylla de höga matpriserna på butiksägarna är alltså oärligt och ignorerar den grova brottsligheten. Det är något att ha i åtanke nästa gång kvittot efter veckohandlingen är längre än väntat.
