Flickor presterar bättre i skolan än pojkar. Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson skriver i en debattartikel i Expressen 30 juni om sin nya bok Den mjuka staten: feminiseringen av samhället och dess konsekvenser. Den tar upp flera punkter om varför pojkar presterar sämre i skolan än flickor. De pekar på att skolans läroplan och värdegrund skapar en utbildningsmiljö som statistiskt sett är mer anpassad till flickor.
Diskussionen om varför pojkar presterar sämre än flickor i skolan är inte ny. Det är ett mönster man har kunnat se år efter år och som måste problematiseras. Ska vi ha en likvärdig skola så måste vi ta trender som denna på allvar. Att en grupp återkommande halkar efter i skolan vittnar om ett strukturellt problem i utbildningsväsendet. Vi riskerar en framtid där allt fler män halkar efter med en ökad risk för utanförskap och kriminalitet.
Det första författarna lyfter i sin text är dagens läroplan som i högre grad ställer krav på elevernas resonerande förmåga i stället för rena faktakunskaper. Flickor visar generellt på en bättre resonerande förmåga i skolan medan pojkar generellt presterar bättre när det är ren fakta, matematiska formler eller annan ”hård” kunskap som efterfrågas. Det är viktigt att vi har en läroplan som innefattar båda delarna. Faktakunskaper utan resonemang saknar djup, medan resonemang utan fakta bara leder till ett eget tyckande.
Den andra delen författarna lyfter är skolans värdegrund. Den är central inte bara för skolan som verksamhet, utan formar också undervisningen då det är värderingar som genomgående ska förmedlas i skolans uppdrag. Historiskt skulle skolan verka för att stärka grundläggande demokratiska värderingar. Uppdraget har dock successivt utökats med bland annat mångfald, social rättvisa och jämställdhet. Flickor och pojkar skiljer sig åt värderingsmässigt. Generellt är pojkar mer individualistiska medan flickor är mer universalistiska. Inte minst kan man se detta bland förstagångsväljare där trenden att pojkar röstar höger och flickor röstar vänster blir allt starkare.
Det är i värdegrunden man kan hitta det mest laddade och det mest politiska i skolan. Det är viktigt att skolan är neutral, men det blir svårt när värdegrunden innehåller ord som betyder så olika för olika människor. Detta kan också vara en anledning till att pojkarna tappat intresse för skolan, eller känner att miljön inte är för dem. Värdegrunden bör som debattörerna skriver i Expressen utgå ifrån en ”minsta gemensamma nämnare”. En skola för alla kräver också en värdegrund för alla.
Fångar vi inte upp pojkarna så riskerar vi inte bara att spä på klyftan mellan könen. Vi kommer också att ha en generation pojkar som växer upp, känner sig svikna av skolan och löper en högre risk att hamna i utanförskap och kriminalitet. Det är dags att se till samtliga elevers styrkor för att skapa en likvärdig skola för alla.
