På söndag är det val i Frankrike. Till allas överraskning upplöste president Emmanuel Macron för två veckor sedan parlamentet och utlyste nyval, efter att hans parti förlorat stort i EU-parlamentsvalet till högernationalistiska Nationell Samling.
Presidentens drag har jämförts med att spela rysk roulett om Frankrikes framtid. Det är en överdrift. Även om Nationell Samling är största parti i många opinionsmätningar så talar litet för att de får egen majoritet. Den traditionella borgerligheten är i stort sett utraderad och vägrar samarbeta högerut. NS ledare, Jordan Bardella, har sagt att han enbart är beredd att regera med en majoritet i parlamentet bakom sig. Marine Le Pen är partiets presidentkandidat men inte längre dess partiledare. Skulle NS mot förmodan kunna bilda regering kommer Macron vara en motvikt. Presidenten har makt att åter utlysa nyval efter ett år.
Hur det går i det franska valet får vi egentligen inte veta förrän helgen därpå, den 7 juli. Som i alla franska val genomförs det nämligen i två omgångar. Frankrike har en slags mix av vårt proportionella valsystem och det brittiska systemet med enmansvalkretsar. I den första omgången slås alla kandidater ut i valkretsen som får färre än 12,5 procent av rösterna. I den andra omgången återstår som regel ett par, tre kandidater som ställs mot varandra.
Det här öppnar för taktikröstning. Nationell Samling lär gå vidare till andra omgången i de flesta valkretsar, men det kan komma att variera om de ställs mot en kandidat från Macrons mittenparti eller den vänsterallians som nyligen bildades och inkluderar yttervänstern. Presidentens förtroendesiffror har dalat ned till 20 procent och hans parti är starkt förknippat med honom. Det är därför inte osannolikt att valet resulterar i en stark polarisering där mitten krymper och både yttervänstern och ytterhögern går framåt.
President Macron kan alltså komma att behöva samregera med en premiärminister från något av dessa fientligt inställda block. Han kommer i så fall i egenskap av president att få behålla makten över försvars- och utrikespolitiken. Men om hans parti inte kan bilda regering får han lämna ifrån sig den inrikespolitiska makten, inklusive kontrollen över statsbudgeten.
Det sistnämnda har fått Parisbörsen att falla rejält på sistone. Risken är stor att en ny regering kommer förvärra Frankrikes budgetunderskott ytterligare, oavsett om den lutar åt vänster eller höger. EU-kommissionen inledde förra veckan en process mot sju av medlemsländerna, däribland Frankrike, för att de bryter mot EU:s regelverk kring hur stora budgetunderskott ett medlemsland får ha.
Det bäddar för att Frankrikes nya regering kommer att hamna i konflikt med Bryssel.
Det troliga valresultatet är någon form av vänster- eller mitten-vänsterregering även om Nationell Samling lär göra sitt bästa val hittills. Skulle NS ändå vinna väntar förutom ekonomin fler konflikter med EU. Partiet har sagt sig vilja privatisera Public Service, dra ned på tempot i klimatomställningen och införa nationella gränskontroller för att stoppa immigrationen. Åtgärder EU lär ha synpunkter på.
Mer troligt är som sagt att Nationell Samling skaffar sig en stark oppositionsroll i parlamentet medan Macron försvagas och en eventuell vänsterregering får svårt att styra landet ihop med presidenten. Det är kanske i själva verket det utfall den blott 28-årige Bardella och hans mentor Marine Le Pen hoppas på. De har hela tiden haft siktet inställt på presidentvalet 2027. En ny president kan då, precis som Macron ny gjort, upplösa parlamentet och utlysa nyval.
