Lingon, svamp och äpple. Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
Lingon, svamp och äpple. Foto: Leif R Jansson / SCANPIX Bild: Leif R Jansson / TT

Alex Vårstrand: Svenskar kan inte överleva på svamp och bär

Sveriges producerar omkring hälften av alla livsmedel som konsumeras. Det gör samhället sårbart.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Om krisen eller kriget kommer kan svenskarna behöva leta efter fler svamp- och blåbärsställen. Det är kontentan i MSB:s nya krisråd.

Till hösten kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att publicera en ny krisberedskapsbroschyr. I den nya broschyren kommer myndigheten att råda läsaren till att tillvara den föda som finns i naturen. Fler kan behöva lära sig att plocka vilda bär, frukt och svamp.

För den som fortfarande tänker att dagens normalläge är givet, med matbutiker som alltid kommer vara lika välfyllda och lättillgängliga, kan MSB:s nya råd möjligtvis låta lite lustigt. En matsedel där det tidvis bara erbjuds exempelvis smultron, vildäpplen och kantareller låter som ett scenario för avlägset för att ta på allvar. Men rådet sätter strålkastaren på Sveriges självförsörjningsgrad som, trots att omvärldsläget ständigt blir mer ansträngt, har förblivit alldeles för låg.

ANNONS

I Sverige producerar vi själva runt omkring 50 procent av den mat som konsumeras i landet. Resten importeras utifrån. Som regel använder man sig av produktionsstrategin just-in-time, vilket i kort innebär att en butik minimerar sin lagerhållning för att säkra ett så lågt pris som möjligt för konsumenterna. I stället ska butikerna förses med nya varor när varorna tar slut, allra helst samma dag.

Det är ett arbetssätt som för det mesta fungerat väldigt väl. Men baksidan är att det kräver att i princip hela det världsekonomiska systemet alltid fungerar. Vi har redan sett hur det ser ut när så inte är fallet, när handeln stannar till, som under pandemin. Då kan en butikshylla plötsligt stå tom utan att det finns möjlighet att snabbt fylla på. Av samma skäl är bland annat de jemenitiska houthi-rebellernas blockad av Suezkanalen ett stort orosmoln idag. Marginalerna är så små att varje störning kan få stor skadeverkan.

Om det är något som de senaste årens kriser klargjort är det att det inte går att förvänta sig att systemet klarar av att drivas på 100 procent alla dagar om året. Och därmed blir det rimligt att också förbereda sig på fler störningar. Vi behöver helt enkelt mer närproducerad mat, som inte är lika beroende av en stabil omvärld.

ANNONS

Det stora problemet är att det är för dyrt för svenska bönder att konkurrera. Kostnaderna behöver sänkas, helst genom riktade skatteavdrag, för att bättra på jordbrukets vinstmarginaler och kompensera för dyrare insatsvaror. Även lagerhållning behöver i högre grad uppmuntras, för att undvika ytterligare panik, som under pandemins första månader. Det är inte helt realistiskt att förvänta sig att Sverige ska kunna vara självförsörjande till 100 procent, men nog borde det gå att bli självförsörjande på än mer än bara morötter, socker och spannmål.

Alternativet är att många kanske måste röra sig ut i vildmarken när krisen är kommen, som MSB faktiskt varnar för. Kan du skillnaden på en trattkantarell och en toppig giftspindling?

ANNONS