Den här terminen är sista gången som Handelshögskolan i Stockholm tar in några nya studenter enbart på deras gymnasiebetyg. Nyligen gick Handels ut och påminde ungdomar om att anmäla sig till högskoleprovet om de vill söka in till nästa höst.
Bakgrunden är att Handelshögskolan märkt att man inte kunnat lita på gymnasiebetygen. Handels rektor Lars Strannegård har kritiserat betygsinflationen och särskilt då att en del skolor sätter glädjebetyg.
Vad är det då som gör högskoleprovet mer pålitligt? Jo, högskoleprovet är centralt framtaget och rättas digitalt. Det finns inget utrymme för godtycke utan resultatet är så objektivt det kan vara.
Handelshögskolans krav om att alla ansökande ska göra högskoleprovet är en påminnelse om att vi i Sverige idag inte har ett betygssystem som fungerar.
Regeringen säger sig vilja göra något åt situationen och nationalekonomen Magnus Henrekson har fått ett uppdrag att utreda ”hur betygssystemet kan förändras så att betygssättningen blir mer likvärdig och rättssäker”.
Egentligen finns det bara en riktning som Sverige kan gå. En större del av betyget måste bestämmas av objektiva kunskaper som eleven uppvisar i centralt rättade prov. Inflytandet från den undervisande läraren måste bli mindre.
Detta verkar också vara Magnus Henreksons inriktning . Han har talat om att andra länder – som Storbritannien och Finland – har behållit centrala prov som examensform för gymnasiet. Extern rättning var även norm när Sverige hade en riktig gymnasieexamen.
Vad som sedan hände i Sverige var att en idé växte sig stark om att det är den undervisande läraren som bäst vet vilket betyg en elev ska ha. Det är en idé som har lett till att många lärare upplever stor press att sätta högre betyg. Pressen kan komma från skolledningen. Men det kan också vara från pådrivande föräldrar eller från eleverna själva. Lärarna skulle inte vara människor om de inte påverkades av att de dagligen möter eleverna som de betygsätter.
Om vi vill ha ett mer rättssäkert betygssystem i Sverige handlar det inte bara om att skapa fler centrala prov utan också om att omvärdera lärarrollen.
Utöver det finns det många detaljer som behöver justeras. Vissa friskolor, drivna som aktiebolag, har varit mer benägna än andra att sätta glädjebetyg. Det så kallade F-betyget gör att lärare undviker att sätta det lägsta betyget vilket driver upp betygsinflationen underifrån. Det nuvarande betygssystemet är målstyrt och målen ofta formulerade på ett oklart sätt som lämnar stort utrymme för olika tolkningar.
Magnus Henrekson ska lämna sina förslag på förändringar i februari 2025. Sedan gäller det för den politiska nivån att skrida till verket. Det är märkligt att det har fått gå så långt att anrika lärosäten inte längre litar på svenska betyg. Här får tidigare regeringar definitivt underkänt.
