Majornas Folkbibliotek öppnade sina dörrar första oktober 1902. Biblioteket var inte större än två små rum inrymda i en lägenhet på Stigbergstorget. I dessa två rum trängdes bokläsningssalen, expeditionen, boksamlingen och tidskrifterna. Man höll öppet mellan fem till nio på vardagar.
På biblioteket var belysningen inte den bästa, man fick nöja sig med gasglödljus. Det var alltså knappast någon lyx majborna möttes av på sitt bibliotek. Snarare var det en blygsam början på en stolt och viktig tradition av bibliotek i Göteborg.
Under det stora strejkåret 1909, då många blev lediga under en tid fördubblades besöksantalet. Läsningen blev en tillflykt för många. Det var på bibliotek som det lilla folkbiblioteket i Majorna som bildningsidealet tog sin början inom arbetarklassen.
Idag har vi i Göteborg flera fantastiska bibliotek. Stadsbiblioteket som byggdes om under en lång period är helt klart och är åter välbesökt. På Första Långgatan står sedan ett tag tillbaka Linnéstans bibliotek färdigt.
Biblioteken är Göteborgs viktigaste offentliga platser. Ingen annan yta är tillgänglig året om, oavsett vädret. Ingen plats är lika neutral inför din inkomst, utbildning eller utseende. Så länge du följer bibliotekens sparsamma uppsättning regler; tala lågmält, stör ingen, visa hänsyn, är det en plats vars gästfrihet är total.
Det finns utrymme för förändring, likaså finns det skäl att lära av de senaste årens framgångar. Först och främst biblioteket 300m2 bör uppmärksammas. Beläget mitt i Brunnsparken var det först tänkt som en temporär lösning under perioden som Stadsbiblioteket höll stängt under ombyggnaden. Men biblioteket har visat sig vara en enorm framgång.
Biblioteket har fyllt en viktig funktion i en innerstad där det mesta kostar pengar. 300M2 har visat att ett bibliotek inte behöver leverera allt på en gång, det räcker att ha lite av varje på liten yta och framförallt på rätt plats.
Att befinna sig på 300m2 är som att få ett tvärsnitt av Göteborg. Arbetssökande, studenter, pensionärer, turister, kontorsanställda besöker alla biblioteket. Bland de besökande har vissa befunnit sig en kort tid i Sverige.
Biblioteket har, på sitt sätt, något av den roll som Majornas Folkbibliotek hade för mer än hundra år sedan. Det är en första kravlös kontakt med kunskap, litteratur och kultur.
Under 2015 fanns en överhängande risk att biblioteket skulle förlora sitt kontrakt hos fastighetsägaren Hufvudstaden. Tack och lov blev det inte så. Oavsett vad som framgent händer med kontraktet borde Kulturförvaltningen och staden ta fasta på själva konceptet med mindre nischbibliotek på tillgängliga platser.
Biblioteken har format och förenat göteborgare i mer än hundra år, låt dem fortsätta göra det även i det mindre formatet mitt i staden.
