Varför är det tio gånger vanligare med jordnötsallergi i Storbritannien än i Israel? Den frågan ställde sig en grupp forskare i slutet av 00-talet. Kunde det bero på genetiska faktorer, livsmiljö, eller något helt annat?
För att få svar på frågan gjordes en studie bland barn i både Israel och Storbritannien med liknande bakgrund. Studien kunde inte finna att allergikänslighet, genetiska faktorer eller social bakgrund bland de brittiska barnen förklarade den tiofaldiga skillnaden.
Det oväntade svaret på gåtan var chokladkakan Bamba. Den innehåller stora mängder jordnötter och ges ofta till israeliska småbarn. De exponerades för jordnötter tidigt vilket förhindrade allergier från att utvecklas. I Storbritannien var de officiella riktlinjerna att spädbarn inte skulle ges exempelvis jordnötssmör för att undvika allergiska reaktioner.
Uppföljande studier bekräftade hypotesen om att exponering är bra. Några år senare valde det amerikanska barnläkarförbundet liksom det brittiska allergiförbundet att helt vända på sina rekommendationer. I stället för rådet att barn ska undvika jordnötter, vilket för vissa hade medfört att de fick dras med en livslång allergi, så skulle jordnötter introduceras tidigt men försiktigt.
Förändringen exemplifierar att etablerade sanningar ibland helt vänds på ända. Att slå folk på huvudet med att ”forskningen har konstaterat” är lockande. Det erbjuder säkerhet i en värld av osäkerhet, det närmaste vi kan komma definitiva sanningar och sådana är människor ofta på jakt efter. Och visst, det saknas inte ”entydiga bevis” för väldigt många slutsatser. Men var försiktig, det som är självklart idag kan vara bortglömt och fullkomligt inaktuellt imorgon.
Ett av de tydligaste exemplen på en sådan förskjutning som få vill tänka på idag är den tjugoåriga amerikanska ockupationen av Afghanistan.
Under början av 00-talet var det självklart bland många beslutsfattare i Västvärlden att förmoderna eller icke-västerländska samhällen genom målmedvetet arbete och social ingenjörskonst kunde få andra, nya, bättre och demokratiska institutioner som liknande våra egna. Med stor entusiasm försökte en generation av samhällsbyggare att fundamentalt förändra Afghanistan utifrån och med hjälp av lokala allierade.
Hypotesen var att Afghanistans instabilitet och avsaknad av moderna samhällsinstitutioner var orsaken till Talibanernas närvaro, vilka i sin tur hjälpt Al-Qaida att utföra sitt terrordåd i New York 2001. Fick det afghanska samhället bara tillräckligt mycket hjälp skulle Talibanerna inte kunna återvända.
Den sanningen levde i tjugo år tills USA och dess allierade lämnade Afghanistan 2021. Kort därefter återtog talibanerna makten och det fundamentalistiska eländet är på samma nivå som innan invasionen.
Ockupationen av Afghanistan byggde på en seglivad idé att kulturer är tunna – i bemärkelsen att de, och människorna som bär dem, kan förändras på rätt kort tid. Tilltron till den rationella individen som fattar de mest logiska besluten övertrumfade idén att kulturer, normer och värderingar är svårföränderliga likt människorna som uppbär dem.
Poängen här är inte att vi kan undvika att begå fel, det kommer vi alltid att göra, utan att ifrågasättande av etablerade sanningar måste ske, gärna ofta. Till vår hjälp har vi de som är motvalls, som prövar sådant som de flesta tar för givet.
Men att ifrågasätta, pröva sanningar och ställa jobbiga frågor är tyvärr sällan något som belönas, tvärtom, det kan inom vissa områden vara förenat med höga sociala kostnader. Det borde inte vara så. Den amerikanska företagaren Peter Thiel gjorde det till en vana att alltid ställa följande fråga till den arbetssökande under arbetsintervjuer: ”Vilken mycket viktig sanning håller väldigt få med dig om?”. Thiel förstod att verkligt framåtskridande inte främst sker genom konsensus utan ifrågasättande.
Anmäl dig till Adams nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
