Överallt serier. I pappkartonger, plastbackar och på trähyllor. Alltifrån vältummade Bamsetidningar till splitternya exemplar av Liv Strömquists senaste bok. Tony slår sig ner på en pall i ena hörnet av Seriehörnan, som inte längre ligger i ett livligt hörn utan på en bakgata.
– Varje vecka dyker det upp folk som säger "Jag trodde du lagt ner", berättar Tony.
Det var sex år sen butiken flyttade från den senaste adressen på Landsvägsgatan till Sveagatan och över tjugo år sen den låg på Värmlandsgatan. Men på själva jubileumsdagen hittade omkring hundra personer hit. På disken sprakar blombuketterna och utanför dörren står en korg med godis. Blåa och gula ballonger blåser hit och dit.
– Jag hade aldrig trott att jag skulle hålla på så länge, säger Tony och minns att det var "kolossalt roligt" när han och Lasse Svensson drog igång verksamheten hösten 1986.
De hade fått tag i ett rivningskontrakt med billig hyra och hade bara öppet på eftermiddagarna. Båda två jobbade heltid som brevbärare och ville hinna byta om och äta innan de öppnade butiken vid halv tre.
Lasse var seriesamlare sen länge och Tony hade erfarenhet av butiksarbete eftersom hans föräldrar drev en frukt- och konfektyraffär. Kärleken till serier delade de båda vännerna.
– När jag växte upp fanns inget annat att göra: antingen var man ute och lekte eller inne och läste serier, säger Tony. Vi hade bara en TV-kanal, man läste allt man kom över.
Men Tony var inte typen som läste vid frukostbordet eller på toaletten. Det var i sängen han fann sin läsro. Och så är det fortfarande. Han försöker läsa en timme innan han går och lägger sig.
– Jag har ju inte så mycket fritid, säger han och ler, ser oförskämt pigg ut för någon som steg upp vid tio i två.
De senaste åren har han jobbat extra genom att dela ut GP. Fast efter att han cyklat omkring med tidningarna går han och lägger sig igen.
En av dagens första kunder är en kvinna som kommer in med en trave Tintin- och Lucky Luke-album.
– Du kan få tjugo kronor per bok, säger Tony och synar serieböckerna i kanterna.
Nuförtiden köper han in mer än vad han säljer. Att lägga ut böcker till försäljning på internet har han inte tid med. Kollegan Lasse förlorade han redan i slutet av 90-talet på grund av ändrade arbetstider på posten, men de är fortfarande goda vänner.
Själv fick han ett avgångsvederlag och ägnade sig åt butiksarbete på heltid i drygt tio år innan han var tvungen att bli tidningsbud. Det var också kring den tiden han flyttade butiken igen för att få billigare hyra.
Tony visar ett foto från Landsvägsgatan 30. I dörren ligger den gulbruna hunden Adde som var hans trogna kompanjon.
– Det var tråkigt att han gick bort, men nu har jag inte tid att ta hand om en hund, säger han.
Semester vet han knappt vad det är. Men när butiken råkade ut för en vattenläcka för några år sen blev han ofrivilligt ledig i tre månader.
– Det tog mycket på mig; jag mådde väldigt dåligt, säger han. Så då var det tur att jag hade hunden.
Nu lever Tony ensam, men han har många vänner som han träffat tack vare sitt jobb. Stamkunderna är folk i hans egen ålder såväl som yngre personer. Han har sett ungdomar växa upp och ta med sig egna småbarn. Men något som har förändrats under årens lopp är att barn i 10-12-årsåldern har försvunnit från butiken, menar Tony.
– Du har väl sett hur de sitter på vagnen och tittar i sina telefoner, säger han. Det hade säkert jag också gjort om jag vuxit upp nu, men det ena behöver ju inte utesluta det andra.
Han tror att många av dagens föräldrar använder datorn eller läsplattan som barnvakt. Trots att hans egna föräldrar var gamla uppmuntrade de honom alltid att läsa.
– Fast just serier sågs väl inte på med så blida ögon av lärare, säger han. Men det är en bra ingång till läsande i stort.
Att sitta bakom disken och läsa under arbetstid finner han ingen ro till. En lugn dag som denna ägnar han åt prismärkning, sortering och värdering av serier.
– Och det är klart att jag kunde städa lite oftare, säger han. Igår var det en av mina kunder som gav mig en dammvippa!
Förutom att sprida läsglädje är det mötet med kunderna som får Tony att orka hålla igång. Han har många lustiga historier att dela med sig av. En gång kom det in en dam som frågade om han förutom serier också bytte skor, men då svarade han "nej, jag tror inte att vi har samma storlek".
Om fem år planerar Tony att gå i pension. Då tänker han läsa alla böcker och se alla filmer han inte hunnit med de senaste åren.
– Det är klart att jag skulle bli glad om affären levde vidare, säger han. Men samtidigt vet jag inte om jag skulle vilja försätta någon i den här situationen.
Fakta: Tony Lundin
Ålder: fyller 60 i december.
Bor: Kviberg.
Intressen: Serier, film, böcker och sport.
Gör: Driver butiken Seriehörnan på Sveagatan i Linnéstan, delar ut GP.
Favoritserier: Pondus, Uti vår hage, Nina Hemmingsson och Jan Stenmark.
Boktips: Seriealbum med realistiska berättelser från förlag som Cobolt, Albumförlaget och Mooz.
Aktuell: Seriehörnan firade 30-årsjubileum den 6 september.
