Från att man länge rynkat på näsan till kål i Sverige har den hamnat på finkrogarnas menyer.
En trend som tagit sig från USA, där man influerats av det asiatiska köket, via Storbritannien och upp till Norden, säger Ingar Nilsson, aktuell med den nya boken Kål som blandar kulturhistoria med recept.
Många sorter
När vi nu återupptäcker kålen behöver det inte bli lika sladdrigt eller trist som i skolmatsalen. Tvärtom kan det vara en riktig skönhetsupplevelse att äta kål - tänk bara på krusig savojkål, läckert lila spetskål och kålrabbi. Det gäller också att lära sig de rätta knepen beroende på vilken sort du vill äta, eftersom de är olika grova i konsistensen. Vissa är godast råa eller snabbfrästa, medan andra bör stekas långsamt med lite sirap eller socker för att få rätt gyllenbruna färg.
Vi har också börjat använda kål på nya sätt. Det är vanligare att man äter rå savojkål, grönkål och brysselkål i sallader, men också att man grillar kål och kan köpa spetskål som kallas för barbequekål. Dessutom är det fortfarande väldigt populärt att göra kimchi och mjölksyra kål, säger Ingar Nilsson.
Lång säsong
Visst kan kål ge odlare en utmaning, då de flesta behöver förodlas, och det är många kryp som gillar att smaska på dem i grönsakslandet. Men å andra sidan sett kan det vara mödan värt eftersom skördesäsongen för vissa sorter är mycket lång. Många klarar flera minusgrader och grönkål och brysselkål går att skörda mitt i vintern - de får till och med godare och sötare smak efter några frostknäppar. En annan positiv sak med kål är att de som bildar huvuden går att lagra väldigt länge.
Hösten är kålens högtidssäsong, passa på att upptäcka och experimentera med olika sorter i köket och ta reda på vilka du vill odla nästa år.
Skördetips
Olika kålsorter har olika köldtålighet. Brysselkål och grönkål är tåligast och kan skördas in i vintern. Vill man skörda alla de små huvudena på brysselkålen samtidigt ska man kapa av toppen när de nedersta är cirka 1,5-2 centimeter - då blir utvecklingen blir mer jämn. Annars plockar man de undre först.
När det gäller kål som bildar fasta huvuden ska de skördas när de är tillräckligt stora men innan de spricker. Från lösare kålsorter som grönkål, svartkål och purpurkål kan man plocka blad successivt genom att ta de yttre först.
Lagra kål
Om du har möjlighet - passa på att bunkra upp med kål nu under skördesäsongen, gärna på bondemarknader. Den bör vara ekologiskt odlad om du vill mjölksyra den.
Färsk i kylen: Broccoli ska förvaras invirad i plast och grönkål i en plastpåse med några droppar vatten för att hålla sig fräscha. På delade kålhuvud bör också snittytan lindas med plast.
Fryst: Blomkål, broccoli, brysselkål och romanesco lagras utmärkt i frysen. Tvätta dem, förväll dem hastigt i kokande vatten, kyl i isvatten, låt rinna av och lägg i fryspåsar. Kålväxter av bladkaraktär kan också frysas efter förvällning, de blir då ganska sladdriga men kan fungera till stuvningar och kålpudding.
Jord/matkällare:
Täta vitkål och rödkålshuvuden lagras gärna luftigt i ett kallt förråd med fiberduk eller säckväv över sig.
