Efter år av spekulation tror ett forskarlag från Storbritannien och Belgien att de knäckt frågan om varför hjärnceller dör vid Alzheimers sjukdom. Det rapporterar BBC.
Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Sjukdomen påverkar och skadar delar av hjärnan – framför allt är det hjärnceller, neuroner, i tinningloben och hjässloben som förstörs. I takt med att hjärncellerna skadas och dör påverkas minne, tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk.
Med de nya forskningsresultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science, kan forskarteamet styrka den teori som hittills enbart varit spekulationer, nämligen hur och varför hjärncellerna dör.
MEG3 tros orsaka celldöd i hjärnan
I hjärnor på personer med Azheimers sjukdom syns ansamlingar av giftiga proteiner. Proteinerna, beta-amyloid och tau, är två viktiga markörer för sjukdomen. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan medan tau, som sprids senare i sjukdomsförloppet, koncentreras inne i hjärncellerna.
Forskare har inte kunnat koppla ihop sjukdomens unika förlopp, tills nu. På Storbritanniens institut för demensforskning vid university College London och KU Leuven i Belgien tror man sig nämligen nu kunna se sambanden.
Enligt forskarna byggs amyloid-proteinet upp i mellanrummet mellan hjärncellerna vilket leder till hjärninflammation. Det får i sin tur hjärncellerna att ändra sin celluppbyggnad. In kommer proteinet tau vilket gör att hjärncellerna börjar producera en specifik molekyl, MEG3, som triggar nekros (celldöd).
Fyndet av MEG3 är avgörande. När forskarteamet lyckades blockera molekylen överlevde hjärncellerna.
Hoppas på nya mediciner mot Alzheimers sjukdom
Fynden beskrivs i forskarvärlden som spännande.
– För första gången har vi hittat en ledtråd till varför neuroner dör vid Alzheimers sjukdom. Vi har spekulerat i 30-40 år, men ingen har kunnat ringa in mekanismerna bakom, säger Bart de Strooper, professor vid Storbritanniens institut för demensforskning till BBC.
Senaste tiden har forskningen om Alzheimers sjukdom nått stora framgångar. Ett svenskt forskarteam har tagit fram ett blodprov som med 90-95 procents säkerhet tros kunna ställa diagnos. Och i slutet av förra året publicerades resultatet från en ny studie gjord av det svenska läkemedelsföretaget Bioarctic.
Studien visade att antikroppen lecanemab kunde bromsa den kognitiva och funktionella försämringen hos patienter med tidig alzheimer med 27 procent.
Professor De Strooper säger att upptäckten av MEG3 och hur molekylen kan blockeras i hjärnan kan leda till ”en rad nya läkemedel”.
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen, som står för drygt hälften av alla demenssjukdomar.
Sjukdomen gör att nervceller förstörs, framför allt i hjärnan, vilket påverkar flera av kroppens olika funktioner. Framför allt påverkas minnet och hur man uppfattar information från ens sinnen.
Det finns flera möjliga förklaringar till att nervcellerna förstörs. Det är vanligt att man ser att det lagras ett slags skadligt protein i hjärna, men forskare vet inte varför. Sjukdomen kan även bero på ärftliga kromosomförändringar, men det är ovanligt.
Alzheimers kommer gradvis och har ofta ett utdraget förlopp på flera år. Under sjukdomens tidiga fas går det att lindra symtomen, men sjukdomsförloppet går inte att hejda.
Källa: 1177.se
LÄS MER:Nytt läkemedel mot alzheimer är ”lovande” i sökandet efter botemedel
LÄS MER:FDA godkänner alzheimermedicin
