Jonas lämnade toppjobbet för att bli mikrobryggare

Det bubblar inne i Ishuset i hamnen på Björkö. Jonas Barlind har bryggdag i dag och vid lunchtid har han både hunnit mäska och laka. Påskölen kokar för fullt och Jonas väger humle, ölens smaksättare, på en handvåg och tillsätter den sedan i omgångar. När drycken kokat klart ska den pumpas över i tankar för att jäsa i tre veckor. Därefter ska den tappas, kapsyleras och köras ut på Systembolag och restauranger.

Ett par pensionärer bistår

Jonas sköter alla steg i processen själv. Eller rättare sagt: med viss hjälp av två pensionärer. Från skapandet av recept och tillverkning av dryck till tappning och leverans ut till kund. Det innebär en hel del ensamarbete, men också många möten med olika personer i skilda branscher och sammanhang.

– Jag träffar mycket människor med olika bakgrunder, det är otroligt spännande.

Jonas är född och uppväxt i Täby och studerade kemi vid Stockholms universitet. Efter disputation i organisk kemi år 2000, jobbade han som forskare på läkemedelsföretaget Astra Zeneca – först två år i Södertälje, sedan tio år i Mölndal. Jobbet var roligt och Jonas trivdes. Han hade hög lön och företaget hade mycket resurser.

Men mot slutet tappade han intresset. Bara en ytterst liten del av den forskning som bedrivs resulterar i att en ny medicin tas ut på marknaden. Vissa projekt läggs ned tidigt, medan andra går vidare och avslutas senare.

– Det är så pass svårt att man kan jobba en hel livstid utan att ta fram någonting. Det var nog det som gjorde att jag tröttnade.

Sökte och fick avgångsvederlag

Jonas började fundera över vad han skulle göra i stället och var hans kunskap kunde komma till nytta. När Astra Zeneca behövde göra stora neddragningar, tog han tillfället i akt och sökte avgångsvederlag.

– Jag jublade när jag fick det. Jag såg chansen att göra något annat.

Efter studier i miljö och hälsa, började Jonas att jobba som miljökonsult på ett företag i Göteborg. Vid samma tidpunkt gick pappan bort och brodern blev sjuk i cancer vilket väckte stora, existentiella frågor.

– Jag började tänka mycket på livet och vad jag ville. Vad är det jag vill göra egentligen?

Jonas bar på en dröm

å fritiden experimenterade Jonas med att brygga öl hemma i källaren. Det gav honom precis det han saknade som kemist: ett snabbt resultat och en färdig produkt i handen.

I december 2014 anordnades en hembryggartävling i Göteborg och Jonas lämnade in en Ipa och sade till sin fru Louise: ”Vinner jag tävlingen kommer jag att starta bryggeri”.

– Det var något jag bara sa, men det var en dröm jag hade.

Avgörande för fem år sedan

Den 7 februari 2015 kom avgörandet. Jonas vann tävlingen och ringde hem till Louise och meddelade att han tänkte starta bryggeri. Veckan därefter sade han upp sig som miljökonsult. Familjen, med två barn som närmade sig tonåren, var nu beroende av Louise fasta inkomst. Men vad är det värsta som kan hända? Att det inte skulle funka, resonerade Jonas.

För att minska den ekonomiska risken, upplät svärmor, som också bor på Björkö, sitt garage som bryggeri.

Nu har drygt fem år gått sedan Jonas startade Barlind Beer och i höstas flyttade företaget in i Ishusets lokaler, som fortfarande till viss del används för isproduktion till fiskebåtar. Produktionen ligger på 15 000 liter öl om året och i sortimentet finns sex standardöl: en lättöl, en folköl, en Apa, en Ipa, en stout och en lager. Därutöver brygger Jonas säsongsbetonade öl, som påsköl och julöl. Dryckerna säljs hos lokala handlare, på Systembolaget och på restauranger.

Jonas jämför med hur han som kemist strävade efter att forskningen skulle leda till en produkt på marknaden.

– Det är ett stort mål att uppnå det. Nu gör man det hela tiden. Om folk uppskattar det jag gjort är det klart att det ger mycket tillbaka.

Lägre lön men ökad livskvalitet

Han ritar ett diagram i luften där ena linjen går nedåt och visar hur lönen minskade från att ha varit forskare, sedan miljökonsult och därefter egen företagare med mikrobryggeri. Den andra linjen pekar i samma lutning uppåt och gestaltar hur livskvaliteten ökat.

– Jag brygger min öl och trivs fantastiskt bra med det. Jag har aldrig drivits av pengar och status.

– Friheten är nummer ett för mig. Sedan har jag aldrig jobbat så mycket som jag gör nu. Men jag styr det själv.

Maria Hellström